Öjakten – den bästa jakten

Jakten på en ö innebär att jägaren inte kan säga ”jag åker klockan 14” eftersom båtfärden tillbaka till bilen kan vara reserverad för en 300 kilos älgkropp. Jaktledarna Kari Haatainen på Leppävirran Metsästysseura, Juha Reinikka på Hentulan Hirviporukka och Keijo Matilainen på Tutjunniemen Erä berättar om sin förenings öjakter i östra Finland.

Tidigarelagd jakt eller inte

Om vintern kommer tidigt blir det bekymmer för ö-jägarna eftersom det räcker med ett tunt istäcke för att skada träbåtar. Snö, vatten och kyla gör båtarna och klipporna hala och frestar på motorerna. Och plötsligt sätter isen stopp för båtåkandet. Det går att skicka in en ansökan om tidigarelagd älgjakt till Finlands viltcentral med motiveringen att jakten på en ö är kortare och osäkrare.

På Föreningen Leppävirran metsästysseuras öar varierar fällningarna från år till år. Föreningen har inte ansökt om att få börja tidigare.

– Även vi har blivit överraskade av köldmorgnar då båtmotorn vägrar starta. Öjakten upphör senast när vikarna och båtramperna fryser, berättar Kari Haatainen.

Däremot har Libelitsföreningen Tutjunniemen Erä ansökt om tidigareläggning varje höst. Ungefär en tredjedel av föreningens jaktmarker utgörs av öar och ungefär en femtedel av licenserna används där. I år inleddes jaktsäsongen den 26 september.

– Vi återvänder till fastlandet den 10 oktober när den ”normala” jakten börjar. Det har varit nödvändigt och motiverat att inleda jakten tidigare. Den här hösten har det funnits mycket älg på öarna. Under de senaste åren har det inte blivit kvar några älgar på öarna över vintern, berättar Keijo Matilainen.

För föreningen Hentulan Hirviporukka är den tidigarelagda jakten inte längre lika viktig som förr, även om en stor del av jakten försiggår på öar. Skogarnas struktur har förändrats och älgbetena har minskat. Det finns ingen bestående stam på öarna utan älgarna använder dem som genomfartsleder och älgläget varierar från vecka till vecka.

– Den tidigarelagda jakten ger oss spelrum, understryker Juha Reinikka.

Kräver förberedelser

Hentulan Hirviporukka hade tidigare tillgång till det gamla brandvaktshuset på ön och där samlades jägarna i skymningen dagen innan. Det gick också att flå och stycka älgarna på ön. Men det gick inte att hålla byggnaderna i stånd, så numera utgår jakten från Karvio, några kilometers båtfärd ifrån, med ”stora busterbåtar”.

– Dessutom har vi en ”köttbåt”. Logistiken går till så, att vi drar det fällda djuret på pulka till båten, som sedan vinschas upp på en ramp till ett släp, och väl framme hissar vi upp kroppen från båten, berättar Reinikka.

För Tutjunniemen Erä är transporten kort och lösningen därefter. Föreningen har en pråm med vilken man transporterar en ATV till ön för att dra pulkan. På returen forslar man älgarna till hemstranden. I planeringen för öjakterna ingår dessutom att ordna tillgången på båtar.

– Om det kniper så går det att ordna en retur tillbaka till utgångshamnen mitt på dagen, förklarar Matilainen.

Om jägarna i Leppävirran Metsästysseura fäller en älg mitt på ön så släpar de den för hand till stranden och baxar upp den i båten. I tre år har de haft en motordriven vinsch som hjälp. Pulkan åker inte av och an utan stannar alltid på ön. Passen avtalas på fastlandet innan jägarna stiger i båtarna.

– Det händer att vi måste lägga om tidtabellen så det gäller att vara beredd på överraskningar. En halvdagsjakt kan pågå ända till sena kvällen så det gäller att rusta sig med varma kläder, matsäck, ström och belysning, tipsar Haatainen.

Det måste gå att köra båtarna i både mörker och dimma. Dagens teknik underlättar men rår inte alltid på naturkrafterna. Det händer att en usel väderprognos sätter stopp för båtresan till ön.

Jaktarrangemangen på en ö

På fastlandet organiseras en jakt så, att passkarlarna – bara de räcker till – bildar kedja i älgarnas sannolika gångriktning. De bästa passen i kedjorna ligger vid stigarna som älgarna brukar följa. På öarna handlar det om ställena där älgarna simmar ut.

– De här simställena kan vara stabila i decennier, men å andra sidan kan en älg börja simma precis var som helst, till och med över en fjärd där den är bredast, om den blir tvingad till det, berättar Reinikka.

Förr eller senare kommer älgen till simstället eller en udde med jägare. En simmande älg upptäcker lätt en passkarl på stranden. Nej, lätt är det inte!

– Vi har varit tvungna att köra flera mil med bil runt sjöar för att få tag på en envis hund som simmar efter en älg, fortsätter Reinikka.

– Älgen simmar utmärkt och lär sig fort att bli kvitt en hund som inte kan simma. Å andra sidan kan en älg som drivs av en sådan hund stanna på följande ö, vilket ger mig som jaktledare tid att göra nya planer, tipsar Matilainen på Tutjunniemen Erä.

Älgarna trivs på ön i Leppävirta och använder den som genomfartsled.

– Det normala upplägget är att vi startar med två hundar samtidigt från var sin ända av ön, berättar Haatainen.

Han understryker att om det samtidigt löper omkring flera älgar på ön så ska jägarna hålla huvudet kallt och bara skjuta som avtalat. Beträffande kalvarna ska man akta sig för att skjuta en ko med kalv eftersom kon ofta uppträder utan kalven. Eftersöket på en skadskjuten älg på en ö blir enligt Hatainen besvärligt om älgen lämnar ön simmande. På fastlandet är det lättare att organisera ett eftersök.

Även välkända vatten kan överraska

På hösten är det iskalla vattnet ett livsfarligt element för en tungt utrustad jägare. Jaktledarna kräver att varje deltagare ska använda flytväst. Den som faller i sjön fungerar inte många minuter.

Risken för att falla i sjön ökar om jägarna inte räknar med älgkroppens vikt. Några centimeter fribord räcker inte till. Sjögången eller svallvågorna från en annan båt kan försätta dem ombord i fara. Stenar utgör ett bekymmer i synnerhet vid lågt vatten. Det händer att också välkända vatten överraskar, så det är bäst att hålla koll på hastigheten.

Säkerheten ska prioriteras även vid placeringen av passen. Det får inte finnas öppet vatten som kulfång. Samtliga intervjuade föreningar håller sig med strikta regler för detta. En älgkula är farlig i flera kilometer och studsar från vattenytan.

På föreningen Hentulan Hirviporukka gäller ett absolut förbud mot att skjuta på simmande älg.

– Träffområdet på en älg som simmar är allt för litet och risken för rikoschett är stor, säger Reinikka.

Om det inträffar ett missöde eller en sjukdomsattack under båtfärden så dröjer det innan hjälp anländer. Första hjälpen-utrustningen ska därför vara genomtänkt. 112-appen som laddas ner i mobilen underlättar lokaliseringen så att hjälpen hittar fram.

Inte enbart elände och faror

På föreningen Tutjunniemen Erä är öjakten höstens höjdpunkt, i synnerhet en höst som denna med gynnsamt väder.

– Sjön är ett element som sätter sin speciella prägel också på pausen vid brasan, berättar Matilainen.

Stämningen på öjakterna i Leppävirta är en annan än på fastlandet. Jaktdagen med sina båtresor bildar en fin helhet.

– Hundarnas sök går snabbare och tempot blir högre om båda hundarna har var sin älg och de stannar på ön. Flera av jägarna kommer nästan till skott även om det inte bär ända fram, berättar Haatanen.

Standardvyn för Hentulan Hirviporukka består av vacker natur, höstfärger och ståtliga klippor.

– Utmärkt jakt, sammanfattar Reinikka.