Lockjakt på räv – några knep
Lockjakten på räv kräver att jägaren sätter sig in i både lockandet och bytesdjurens beteende. Men när jakten lyckas bjuder den på väldigt spännande situationer och kan visa sig vara mycket effektiv.
Räven har skarpa sinnen, rör sig fort och är försiktig. Den håller gärna till vid bebyggelse och i jordbruksdominerade miljöer, och kan där förekomma i stort antal. Räven är en skicklig jägare som jagar ryggradslösa djur, gnagare och fåglar. Dessutom tar den gärna rådjurskid.
För att lyckas med lockandet behöver du känna till några knep. Vi ska därför fördjupa oss i ämnet med Aki Perälä, meriterad lockjägare och mannen bakom webbplatsen houkuttelupyynti.fi.
Finns det räv i trakten?
Liksom vid all annan lockjakt bör jägaren som lockar räv kunna sitt jaktområde. Om det inte finns några rävar där så är ju lockandet meningslöst. Var alltså uppmärksam och håll ögon och öron öppna för rävobservationer. Lägg på minnet alla fynd som du under årens lopp har gjort på andra jakter. När du funderar på lämpliga platser för lockandet ska du komma ihåg observationerna och koncentrera jakten till ställen där du vet att det finns räv.
– Självfallet kan lockjakt ”i blindo” på en plats som känns lämplig avkasta fina resultat. Men i synnerhet i början av karriären är det förnuftigt att öka på sannolikheten för att det ska finnas räv i området, tipsar Perälä.
Skymningen aktiverar räven
Räven brukar bli aktiv när skymningen faller. När det gäller att utse en lämplig tid och plats för lockandet är omkringsikten därför en viktig faktor. I början av vintern kan det vara knepigt att locka räven inom skotthåll medan ljuset ännu räcker till, även om förhållandena i övrigt och rävtillgången skulle vara bra. Efter hand som säsongen framskrider blir räven tidigare och snön lättar upp.
– På en plöjd åker är räven svår att upptäcka i dunkel, men i mars har lockjägaren goda utsikter att få beundra mickel där han kommer raskande på skaren i eftermiddagsljuset, fortsätter Perälä.
– Den blå timmen brukar jaktmässigt vara en het tid och när den infaller ska lockandet redan vara i full gång.
Hur påverkar vädret?
För jägaren är en jämn och lugn vind goda nyheter. Han vet vartåt det blåser och vinden vinglar inte hit och dit, så det går att räkna ut varifrån räven sannolikt kommer.
Vid kav lugnt väder sprider sig lukterna oberäkneligt och minsta skrap når rävens skarpa öron. Å andra sidan hör räven också pipan tydligt.
Talesättet att räven ogärna blöter tassarna håller streck rätt väl. Mickel föredrar torrt och svalt väder. De varma dagarna i början av säsongen gör räven passiv och lat, men efter hand som säsongen framskrider och vädret svalnar så förlängs den aktiva tiden. Några minusgrader gör underverk för lockjakten!
– Av erfarenhet vet jag att den första lätta snön aktiverar rävarna. Likaså sätter en rejäl snöyra dem i rörelse och de jagar riktigt aggressivt under de första timmarna. Men när snöfallet fortsätter så försvinner de igen, berättar Peräla om sina erfarenheter.
Välj en lämplig plats att locka på
När du har utsett ett område och funderar på en lämplig plats för lockandet ska du göra det med hänsyn till den rådande vinden och terrängens former. När du lockar med en pipa som härmar ett bytesdjurs ångestskrik så är det vanligt att räven gör en lov och närmar sig i motvind.
– Innan räven störtar fram till djuret i nöd vill den veta vilket rovdjur som ger haren dödsskräck, förklarar Perälä.
Välj platsen så, att terrängen är öppen under vinden. Placera dig själv på en hög plats med utsikt över omgivningarna.
– Ju tidigare du upptäcker en räv på ingång desto mera manöverutrymme har du. Du kan röra på dig så länge räven är i rörelse, men väldigt långsamt och försiktigt. När räven stannar för att lyssna och spana ska du vara alldeles ljudlös och stilla. Håll geväret berett, för det finns inget utrymme för någon stor anläggningsrörelse, instruerar Perälä.
Större diken utan övergångsställen begränsar räven, men den kan strunta i vindens riktning och avancera till passet i sidovind utmed diket. Eller så avbryter det stora diket mitt på åkern raskandet mot vinden och lockjägaren.
Lockandet börjar med tystnad
– I rävens värld får du inte finnas, understryker Perälä.
Gå till lockplatsen tyst och försiktigt, utan skrammel eller prat. Om räven upptäcker dig så har du garanterat ingen framgång med lockandet.
När du har installerat dig, kamouflerad och med geväret berett, klar för handling, ska du hålla en paus. Låt terrängen runt omkring lugna sig i minst en kvart innan du börjar. Liksom vid all annan lockjakt ska du låta naturen glömma att du sitter där.
Lockjaktens grunder
Lockjakten på räv följer samma grundmönster som lockjakten på de flesta andra arter. Inled varsamt och öka på volymen och intensiteten steg för steg. Börja med en pipa som har ett gällt och lågt ljud.
– Jag brukar börja utan något värre raspande i ljudet. Jag lockar försiktigt och väntar emellanåt, om någon räv skulle råka befinna sig nära. Om jag inte får syn på någon räv inom några minuter så ökar jag på känslan och volymen. Om ingen dyker upp nu heller så ökar jag volymen lite till. Jag fortsätter locka med små pauser och spanar. Om rävarna fortfarande uteblir så byter jag till en lockpipa med mera ljud, berättar Aki Perälä.
Se videon:
Beroende på individen och årstiden så fungerar vissa pipor bättre än andra. På vårvinterns skare raskar räven lättare än i början av vintern. Då kan det behövas mera kraft i lockpipan.
Det är viktigt att komma ihåg att pipan ska härma ett litet djur i livsfara. Blås i omgångar och gör ljudet ännu mer levande genom att kupa den andra handen framför pipan. Genom att öppna och sluta handen gör du ljudet mera varierande och levande.
Låt inte kinderna svälla ut när du blåser utan använd diafragman. Det bästa ljudet får du genom att använda hela överkroppen när du blåser.
– När brunsten närmar sig i januari-februari tappar lockandet som härmar ett bytesdjur effekt. Då lönar det sig att härma rävens egna läten i stället. Genom att härma rävens skall når man ibland en tvåvägskommunikation. Om lockandet lyckas riktigt bra så kommer räven forsande raka spåret till ljudkällan oavsett vinden. Det är spännande att följa med när en räv som skäller tillbaka närmar sig, berättar Perälä.
Skottberedskap från första stund
– Om det finns en räv i närheten så kan den komma störtande i högsta fart. Var beredd genast efter första blåsningen i pipan och spana aktivt av omgivningarna. Räven kan komma raka spåret och med ens befinna sig så tätt inpå jägaren att det inte finns tid för ett välriktat skott.
Ögonblicket därpå är mickel redan försvunnen.
Om någon skottchans inte infinner sig under den första kvarten ska du fortsätta locka i lugn takt med pauser emellan och varför inte byta pipa. Om du efter en timme fortfarande inte har fått syn på någon räv ska du byta plats. På det viset hinner du under kvällens lopp beta av några tänkbara platser.
Öva, observera och lär dig
De här grundläggande tipsen hjälper dig som ny lockjägare till en god början, men de utgör ändå bara ramarna för lärandet. För att lyckas ska du öva på lockandet och lära dig känna räven. Tillbringa tid i naturen, träna på det praktiska och utvärdera dig själv; det utgör förutsättningen för att lära sig och utvecklas. Men lyckligtvis blir man lite klokare varje gång!
Lockjakt på mårdhund
Det går också att locka på mårdhund med pipa. Men mårdhunden är inte en lika aktiv och skicklig jägare som räven och den reagerar på lockandet med varierande intresse.
– Mårdhunden verkar svara bättre på lockandet i början av säsongen och föredrar lättare pipor med ett högre tonläge. Pipor som härmar smådjur och fåglar i livsfara verkar fungera allra bäst, berättar Aki Perälä.
Kom ihåg att mårdhunden rör sig klart långsammare än räven och därför behöver mera tid för att rulta till pipan. Locka därför lugnt och ge den tid.