Kråkjakten är effektiv naturvård

Gjorda undersökningar har visat att vi med kråkjakt på våren kan förbättra utsikterna för fält- och sjöfåglarna att lyckas med häckningen.

Text Jarkko Nurmi  Bilder Jarkko Nurmi och Pentti Sormunen

Publicerad17.1.2025

Kråkjakten betraktas ofta som ett pyssel för pojkspolingar och visst är det ju så; ungdomlig iver att dra sitt strå till stacken, trots förskräckligt tidiga morgnar. En och annan äldre jägare minns kanske tiderna då någon av kamraterna hade skaffat kassetten Kråkskrän från Jägarnas centralorganisation, packad med svenska kråkors skränande. Undertecknad fastnade för det där skränet och vårmorgnarnas stämning så till den vilda grad att kråkmorgnarna fortfarande hör till höjdpunkterna på jaktåret. Numera handlar det dock om exakta tillslag för att hjälpa fältfåglarna med häckningen. Hur går då kråkjakten till?

Med precisionsjakt på kråkor kan vi skydda flera fältfågel- och sjöfågelarter som häckar i livsmiljöer som vi människor har möblerat om. Heidi Kruger som jobbar på Natur- och viltvårdsstiftelsen undersökte i sin doktorsavhandling kråkfåglarnas roll för häckningsförlusterna.

Vårmorgnarnas tjusning

Tack vare fågeldirektivet åtnjuter även kråkan häckningsfred och den börjar i landets södra och mellersta delar 10.3, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 och i norra Finland 30.5. Därför kräver vårjakten dispens och dispensen ansöker man om på Finlands viltcentral. Passa samtidigt på att också ansöka om dispens för en apparat som skapar ljud eftersom en sådan gör jakten väldigt mycket effektivare. Så låt oss anta att du har ansökt och blivit beviljad dispens för din jaktförenings område, så ger vi oss iväg!

I ansökningen har du varit tvungen att strikt begränsa jaktområdena, vilket styr den fortsatta jakten. Vi riktar förstås den här naturvårdande jakten till platserna där den skyddsvärda fågelarten häckar. Det är ju idén med den här jakten, att hjälpa artens häckning. För rapphönan innebär detta oftast större åkerslätter, och för sjöfåglarna större våtmarker eller kantskogen vid ett fågelvatten.

Vi lockar kråkorna inom skotthåll med en uvbulvan och kråkornas attackskrän. Rovfåglarna är kråkfåglarnas naturliga fiender och när en sådan (bulvanen) dyker upp på våren utlöser det attackbeteendet hos kråkfåglarna. Skränandet lockar kråkorna i trakten till platsen för att spana in vad som står på, och deras aggressivitet riktas mot uvbulvanen uppe i ett träd, så de går skränande till angrepp. Och då får den väldolda jägaren sin chans.

Få har tillgång till uppstoppade uvar, men uvbulvaner av plast fungerar alldeles bra, i synnerhet om du piffar upp dem med bruna fjädrar eller fältharspäls.

Där det finns rapphönor är skogsholmar ute på åkrar utmärkta platser för kråkjakt. På den här holmen finns en väg tvärs igenom, vilket vi bokför som ett plus. Vägen leder kråkorna som är intresserade av uvbulvanen till gömslet.

Skogsholmar på åkrar – där nappar det

Åkerholmar i odlingslandskapet är prima platser att jaga på; där bland träden kan du ställa upp din uvbulvan i ändan på en stör, så den liksom sitter i ett träd. På åkerholmen syns bulvanen från alla håll. Den behöver inte heller sitta särskilt högt utan det räcker med en fem meters stör. Kråkorna flyger helst ovanför trädtopparna; undvik därför bestånd med höga granar.

Det är också väldigt viktigt att skytten bygger ett gömsle. Om du inte är omsorgsfullt kamouflerad så flyger kråkorna långa omvägar runt dig. Rörelser avslöjar dig obönhörligt.

Om du bygger ett gömsle av camonät så kom ihåg att också lägga tak på bygget. Eller välj platsen så, att du bakom dig har ett tätt snår som i kombination med ett högt nät framtill döljer dina rörelser.

För egen del har jag satt ihop ett flyttbart gömsle. En camo-huva är också ett måste; annars lyser ansiktet långa vägar.

Ett gömsle med tak döljer jägarens rörelser så att kråkorna kan komma inom lämpligt håll för skott.

Vinden har en avgörande betydelse

I ungdomen läste jag ivrigt anvisningarna för kråkjakt i tidningen Urheilumetsästys. Den dåvarande verksamhetsledaren för Finlands jägarförbund var en hängiven kråkjägare och skribent med flyt i pennan. Men tydligen hade jag svårigheter med innantilläsandet eftersom det krävdes en hel del klantande innan jag begrep att vinden faktiskt är viktig. Det är i motvind som kråkorna anfaller en uvbulvan.

Vinden har en avgörande betydelse för att du ska lyckas med skyttet eftersom de etiska skotten skjuts rakt framifrån. Kråkan är en stor fågel, så det är lätt hänt att skytten felbedömer och skjuter på för långt håll, med en uppenbar risk för att ”bara” skada. Planera platsen för gömslet utifrån motvindsmetoden och så, att du kan skjuta emotkommande kråkor på tjugo till trettio meters håll.

Kråkskränet har betydelse

En bra fångstplats har någonting speciellt som intresserar kråkor. I allmänhet är det föda eller fågelsällskap. På våren patrullerar kråkorna våtmarker, diken där isen smälter och snöfria fläckar på åkrarna. Där som jag jagar finns det fortfarande några gödselhögar och de är ständigt föremål för intresse.

Det är också nyttigt att veta i vilka grandungar som kråkorna övernattar. Därifrån beger sig kråkorna i gryningen för att söka föda. Även om näbben inte skulle peka mot gömslet där du väntar så kan du med högtalare eller lockpipa få dem att lägga om kursen mot dig. Kråkorna är överraskande trogna sina flygrutter till och från natträden. De följer också samma tidtabell.

Varma morgnar i april

När häckningsfreden börjar för kråkan den 10 mars i landets södra och mellersta delar så är morgnarna fortfarande rätt arktiska. Tio minusgrader i arla morgonstund tar effektivt aggressiviteten ur kråkorna. Sådana morgnar kan jägaren lugnt somna om.

Stark vind fördärvar också jakten. I hård vind litar kråkorna inte på sin flygförmåga eftersom vinden ökar risken för att hamna i klorna på en rovfågel. Det är en dålig idé att mucka gräl med sådana! Enligt min erfarenhet räcker det med fem meter i sekunden för att kråkorna ska stanna hemma.

Kråkjakten når sin kulmen i april och enligt min jaktdagbok infaller de bästa dagarna i mitten av månaden. Jag jagar i södra Österbotten, vilket betyder att toppen torde infalla i början av april i södra Finland. Då börjar kråkorna som har övervintrat i södra Sverige och Estland strömma tillbaka till sina häckningsområden, via Åbolands skärgård och sydkusten.

Varma aprilmorgnar börjar kråkorna flyga ungefär en halv timme före soluppgången, så det är säkrast att bemanna kojan i god tid. Oftast upphör flygandet sedan tvärt vid åttasnåret, som avklippt med sax.

Som jag redan har berättat så jagar jag kråkor i åkerlandskapet för att skydda rapphönsen. Jag cirkulerar alltså inte från plats till plats för att fälla maximalt med kråkor utan betraktar jakten som naturvård. Vilket också innebär morgnar då jag måste kravla mig ur sängen utan hopp om mer än några få skott. Utdraget nedan ur jaktdagboken berättar om god jakt och effektiva aprilmorgnar.

”22 april 2022. Tretton kråkor i Jäppi. Åter igen en fin morron. Jag rekade eftermiddagen innan och där verkade igen finnas gott om kråkor trots att jakten i går morse avkastade rejält. Gödselstacken vid tvärvägen lockar. Lyckat skytte, bara en bom. Kråkorna var verkligen gåpåiga, kretsade skränande kring uven. Det här var sextonde kråkjakten den här våren och i genomsnitt har bytet blivit ungefär sju stycken per morron.”

Med bulvaner och lockpipa går det utmärkt att jaga kråkor på stubbåkrar på hösten. Du kan jaga duvor på samma gång, med separata grupper av duvbulvaner.

Höstjakt utan dispens

Under tiden första augusti till tionde mars behövs det ingenting märkvärdigare för kråkjakten i södra och mellersta Finland än tillstånd av markägaren. Visserligen får man inte använda någon apparat för kråkskrän, men lockpipa är tillåtet. I början av augusti finns det i jaktmarkerna stora mängder kråkor som ivrigt besöker tröskade sädesåkrar och vallar. Uvbulvanerna fungerar knappt alls på hösten, men nu kan jägaren i stället locka kråkorna inom skotthåll genom att lägga ut kråkbulvaner på en stubbåker och locka med pipan.

På hösten är det enklare att maskera sig än på våren. Det går att gömma sig fullständigt i dikessnåren eftersom buskarna har bladen kvar och gråbon står hög utmed dikena. Ställ ut en grupp kråkbulvaner på åkern och sätt igång med pipan! Vid den här tiden byter kråkorna titt och tätt åkrarna där de samlar sig, vilket betyder att jägarens spaningsinformation får vara högst ett halvt dygn gammal. Alltså; om du hittar en åker där kråkorna äter så jaga där följande morron.

Efter den tionde augusti kan kråk- och duvjakten enkelt kombineras; lägg till en grupp duvbulvaner en liten bit ifrån gruppen med kråkbulvaner.

Det tar tid att lära sig blåsa lockpipa. Men flera av kråkpiporna i handeln är utländska och avsedda för svartkråkor! Deras läte övertygar inte våra inhemska gråkråkor. Själv har jag fått det bästa resultatet med Sam Neyt-pipor, som man med övning kan få att låta lagom strävt. Ljudet ska komma från mellangärdet och låta som en morrande grottman. Om du blir öm i halsen så har du ännu inte fått in tekniken. Fortsätt öva!

När en kråka närmar sig ska du sluta locka när den befinner sig drygt hundra meter ifrån. Den har sett bulvanerna och fortsätter inflygningen, men uppfattar också om du spelar falskt på pipan.

Var uppmärksam i gömslet

Syftet med den här artikeln är inte att elda på något kråkhat utan att lägga fram skäl för varför den här jaktformen har sitt berättigande. Rätt riktad hjälper den fält- och sjöfåglarna att lyckas med häckningen. I en annan artikel i det här numret av tidningen presenteras också forskning som visar att vårjakten på kråkor kan innebära en avsevärd lättnad för flera fågelarters produktion av ungar.

När du planerar kråkjakten ska du se till att du inte stör flyttfåglarna. Det här är en faktor som också viltcentralen måste ta hänsyn till vid handläggningen av dispensansökningar. Dånet från ett hagelgevär i åkerlandskapet brukar ändå inte störa fåglarna eftersom också en svag vind dämpar ljudet mer än man skulle tro.

Det skulle behövas kråkjakt också i många skyddsområden och som bäst funderar företrädare för vilt- och miljöförvaltningen på möjligheterna till precisionsjakt på kråkor i Helmi-fågelvatten för att stöda häckningen. Vi människor har förstört en stor del av våtmarksfåglarnas livsmiljöer och vi har ökat kråkfåglarnas tillgång på föda bland annat genom problemavfall. Vilket självfallet inte är kråkornas fel!

Kråkan är en intelligent och social fågel, så vi ska jaga den med samma etiska standard som allt övrigt vilt. Och om du kommer igång med jakten ska du vara uppmärksam där i gömslet för uven kan också bli angripen av en korp, som är fridlyst utanför renskötselområdet, eller av en kaja som även den åtnjuter häckningsfrid på våren, eller av en totalfredad svartkråka. I viss belysning och vid snabba skottlägen påminner arterna väldigt mycket om varandra.

Vi kan stöda sjöfåglarnas häckning i våtmarker genom att jaga kråkor på våren.

Tips för kråkjakten

  • Bemanna kojan en halv timme före soluppgången.
  • 3 mm är en lämplig hagelstorlek, med en laddning på 36 gram.
  • Gör uvbulvanen effektivare genom att limma på fälthareskinn eller hönsfågelfjädrar.
  • Satsa på gömslet och ditt personliga kamouflage, och ett tak över huvudet!
  • Sitt stilla!
  • Kråkorna flyger in i motvind.
  • Kalla och blåsiga morgnar kan du lugnt somna om.
  • Varma aprilmorgnar är de bästa för kråkjakt.