Jaktradions nya era

ˮHör ni mig, JV och Alanko?ˮ frågar Saku Hämäläinen på räddningsverket i Kajanaland. Han sitter i en bil parkerad någonstans utanför Kajana. Kvitteringen kommer hastigt från mottagaren 50 kilometer ifrån: ˮDu hörs verkligen fint!ˮ

Vi har precis bevittnat Kajanalands räddningsverks första officiella anrop som använder välkänd teknik från byradio-konceptet.

Vid en kris ersätter byradion mobilerna

Byradion är ett sätt (under konstruktion) för byar på landsbygden att hålla kontakt när övriga metoder inte fungerar.

– Allmänheten har ett enormt förtroende för att mobilerna alltid ska fungera, med samtal och sms, och att internet också ska fungera vad som än händer. Men hur lätt hamnar vi ändå inte i en situation där vardagen kollapsar för att de vanliga förbindelserna har upphört att fungera, förklarar projektchefen Ritva Pihlaja på Suomen Kylät ry om behovet av byradion (se suomenkylat.fi > Finlands Byar).

Arbetet med byradion ingår i det tvååriga landsomfattande Kylävara-projektet som utvecklar landsbygdsbyarnas samhälleliga beredskap och säkerhet.

Vi får frågor varje dag

I Kajanaland och Norra Österbotten har man under innevarande år (2025) kommit gott igång med att bygga upp byradionätverket. I början av året kartlade projektjobbarna ett fyrtiotal radioamatörer och RHA68-användare som har erfarenhet av teknik av byradiotyp.

Radioamatörerna skulle kunna fungera som stödpersoner för bygemenskapen, funderar kajanabon Heikki Lähteenmäki som är radioamatör och aktiv inom FRK och den frivilliga räddningstjänsten.

– Om bygemenskapen blir intresserad och vill hänga med så kan vi ge dem ett handtag. Vi kan tala om för dem att det i deras område finns så här många radioamatörer som kan hjälpa er med byggandet och testandet.

Lähteenmäki säger också att allt fler visar intresse för byradion.

– Vi har ett positivt driv på gång. Folk kontaktar oss nästan varje dag. Idag pratade vi med en som vill veta hur vi hade kommit igång, hur vi gör för att engagera folk, och om det är sant att vi använder jaktradior.

Gäller att engagera jägarna

Arto Härönoja som är ordförande för byradioarbetsgruppen i Kajanaland och Norra Österbotten säger att det finns många jägare av hans sort som är med och sprider byradiokonceptet.

– Flera jaktföreningar funderar på att ansluta sig, berättar han.

Saku Hämäläinen på räddningsverket i Kajanaland understryker vikten av samarbete när byagemenskaperna höjer beredskapen. Han lyfter fram jägarna som en särskild grupp.

– Jägarna är ofta aktiva medlemmar i bygemenskapen. De känner trakten och kan röra sig där. Väldigt ofta har de fordon som tar sig fram året om.

På tal om byradioverksamheten så har många jägarhushåll ett äss i ärmen.

– De har redan radiokapaciteten, förklarar Hämäläinen.

Hur många jaktradior finns det i skåpen?

På räddningsverket i Kajanaland har man beslutat att också de kommer att skaffa ny radioutrustning som är lämplig för byradioverksamheten för att säkra kommunikationerna.

Hämäläinen som är riskhanterings- och säkerhetschef rekommenderar ändå att man i byarna börjar med att kolla vad jägarna har i skåpet innan man börjar investera i ny utrustning.

– När man sätter igång med att bygga ett radionätverk så är det viktigt att utgå från de radior som redan finns i byn. Därför rekommenderar jag att man plockar fram dem ur skåpen och kollar att batteriet fungerar.

Inte bara jägare, radioamatörer och räddningsverk är engagerade i byradioverksamheten. På olika håll i landet deltar också bland annat FRK-avdelningar, den frivilliga räddningstjänstens lokala organisationer, Rotaryklubbar, Lionsklubbar, församlingar, reservister och kommuner.

Hämäläinen understryker därför att samarbete är ett måste för att byradioverksamheten ska lyckas.

– Nu när byborna börjar utrusta sina byagårdar med byradio ska jägarna ställa upp med sina radiotelefoner så de kan öva tillsammans och lära sig hur det hela fungerar.