Vilthushållningen som affärsverksamhet
Det ekonomiska utnyttjandet av viltet har blivit ett aktuellt samtalsämne bland markägare, jaktföreningar och tjänsteproducenter, det vill säga bland företagarna i viltbranschen. Därför inleddes ett samprojekt mellan Jyväskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral för att främja vilthushållningens affärsverksamhet tillsammans med intressegrupperna. Enligt projektresultatet är det i vårt land möjligt att utnyttja viltet ekonomiskt på ett sätt som fördelar nyttan rättvist.
Ur markägarens perspektiv handlar motiven för att utnyttja viltet ekonomiskt om att kompensera för viltskador och försöka skapa nya intäkter genom mångbruk av skogen. Jaktföreningarna å sin sida vill bevara den nuvarande infrastrukturen hos jakten och kontinuiteten för viltvård med god kvalitet i sina jaktmarker. Det här kräver dock ekonomiska resurser av jaktföreningarna.
Bevarandet av landsbygdens livskraft kräver å sin sida att vi ska ”vända på nya stenar” i letandet efter intäktskällor. Parterna önskar sig intäkter av viltet som ett stödben för redan befintlig företagsverksamhet och som startmotor för ny företagsamhet.
De här faktorerna lyfte företagarna, jaktföreningarna, markägarna och den offentliga förvaltningen fram i ett projekt för aktivering av affärsmodeller för vilthushållningen.
Projektets åtgärder
Projektets åtgärder handlar om att göra det lättare för de olika intressegrupperna att utnyttja viltet ekonomiskt. Som stöd för de aktiverande åtgärderna skapades modeller som bekräftar viltets, främst hjortdjurens, ekonomiska värde nationellt och regionalt samt hjälper aktörerna att strukturera intäktsförandet av värdet regionalt, ända ner till nivån egna jaktområden.
Aktiveringsmötena spelade en viktig roll. Där diskuterade företrädare för ungefär 300 intressegrupper teman med anknytning till det ekonomiska utnyttjandet av viltet och deltog i skapandet av struktureringsmodeller.
Diskussionerna kring ämnet var mycket livliga under hela projekttiden. Ett stort antal personer som tog kontakt och som bad om ordet förde diskussionerna framåt bland både jägarna, markägarna och tjänsteproducenterna. I det allra mesta var diskussionerna nyfiket positiva, men det fanns också personer med en reserverad inställning, i synnerhet bland jägarna som inte äger mark.
Hur öka värdet på hjortdjuren?
Under projekttiden presenterades metoder för att öka värdet på hjortdjursjakten. Genom att reglera en stams täthet och köns- och åldersfördelning år efter år och på ett tillräckligt stort område kan vi styra de jaktbara hjortdjursstammarna, deras välbefinnande och det ekonomiska värdet. De här faktorerna påverkar direkt och delvis även indirekt möjligheterna att producera mera kött, troféer och jakttillfällen.
Vid utredningen användes en teoretisk modell som bygger på empirisk forskning. Vid modelleringen användes älgen som exempel, men principerna är de samma också för de övriga hjortdjuren.
Bedömningen av möjligheterna att realisera kommersiell jakt
För att göra det lättare att komma i gång med verksamheten skapades en modell, med vilken det går att bedöma de praktiska möjligheterna att realisera kommersiell jakt. Utan en lämplig verksamhetsmiljö är det omöjligt att intäktsföra viltets ekonomiska värde. Med hjälp av olika kriterier kan parterna i verksamheten granska om ett område över huvud taget är lämpligt för kommersiell jakt, och – i så fall – hur pass lämpligt det är.
Syftet med modellen är att ta fram faktorer som kräver korrigering för att det ska bli möjligt att arrangera kommersiell jakt. Här ska vi dock notera att av de jaktområden som är lämpliga för hobbyjakt är det bara en del som uppfyller kriterierna för kommersiell jakt av god kvalitet. Vid skapandet av modellen hörde vi kunder, markägare, jägare och tjänsteproducenter som är intresserade av jaktliga tjänster.
Möjligt att utnyttja viltet ekonomiskt
Kärnan i projektet kan sammanfattas så här: Det ekonomiska utnyttjandet av viltet utgör inte något hot mot vår inhemska jaktkultur utan är en av flera utvecklingsriktningar i vårt samhälles framtida verksamhetsmiljö. Det är fullt möjligt att utnyttja viltet ekonomiskt i vårt land på ett sätt där nyttan fördelas rättvist mellan alla parter.
Projektet är ett samprojekt mellan enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral. För finansieringen står Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Även Natur- och viltvårdsstiftelsen har deltagit, liksom Finnhunting Oy och gården Ylä-Tihtari. De senare i rollen som sakkunniga.
Tommi Häyrynen, projektchef, Jyväskylä yrkeshögskola
