Viltförvaltningen satsar lokalt och på viltdata
I mars inledde Finlands viltcentral ett stort upplagt projekt för att utveckla verksamheten i älghushållningsområdena. Syftet med projektet är att stöda jägarnas och jaktföreningarnas verksamhet på lokalplanet vid förvaltningen av hjortdjursstammarna. För det praktiska arbetet anställde vi nio nya planerare för tre år och stationerade dem i viltcentralsregionerna.
Projektet stöder den effektiva användningen av hjortdjursdata på lokalplanet i tjänsten Oma riista. Informationen som jägarna tar fram gör det möjligt att basera hjortdjursjakten på information, vilket är enastående, men kräver att alla parter i helheten använder tjänstens funktioner.
Vi har gjort oss av med pappersblanketterna. Den digitala tekniken och prognosen för älgstammen som Naturresursintitutet tar fram gör det möjligt för oss att använda uppdaterade och flexibla vetenskapliga data vid styrningen av jakten medan den fortfarande pågår. Oma riista ger oss således verktyg med vilka vi kan förvalta hjortdjuren med precision.
Med data i realtid kan älgjaktlagen rikta jakten till önskad del av stammen (hanar, honor, kalvar) så att beskattningen stöder de regionala målen. Det viktigaste är att tätheten hos och strukturen på den kvarstående stammen stämmer med de målsättningar för förvaltningen som har formulerats med intressegrupperna.
Stöd till jaktföreningarna
Huvudrollen i arbetet med att säkra hållbarheten hos jakten i vårt land tillfaller jägarna och jaktföreningarna som med sitt frivilligarbete stöder viltforskningen och viltförvaltningen. Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena stöder våra kärnkunder i deras arbete med att producera viltdata och beslutsfattandet som bygger på det här arbetet. Projektet är dubbelriktat: planerarna som jobbar i älghushållningsområdena delar med sig av de bästa knepen och sina kunskaper om förvaltningen av hjortdjur samtidigt som de lär sig av kundernas behov så att vi kan fortsätta utveckla tjänsten Oma riista.
Projektet betonar vikten av utbildning och stöd på lokal nivå. Dessutom ska vi jobba med att utveckla helheter för förvaltningen av de övriga hjort- och klövdjuren så att jakten kan uppfylla intressegruppernas och samhällets önskemål. Vi ska förenhetliga praxis i jaktvårdsföreningarnas och älghushållningsområdenas avskjutningsplanering till öppna och transparenta processer som bygger på viltdata och där parterna följer samma spelregler.
I älghushållningsområdena hör det också till planerarnas uppgifter att tillsammans med myndigheterna i branschen utveckla förebyggandet av skador på skog och viltolyckor. Planerarna ska också jobba med att utveckla avskjutningsplaneringen och uppföljningen av de små hjortdjuren.
Förvaltningen av vitsvanshjort och vildsvin
I älghushållningsområdena planeras planerarnas arbetsuppgifter lokalt. I somliga regioner koncentrerar man sig på att utveckla regleringen av älgstammen medan man i andra regioner satsar på förvaltningen av vitsvanshjortarna eller vildsvinen.
De växande bestånden av vitsvanshjort i sydvästra Finland hör till de senaste fenomenen i viltbranschen. De snölösa vintrarna har sugit effekt ur vaktjakten och ökat honornas produktivitet.
Jakten under den gångna vintern lyckades fint och förhoppningsvis lyckades vi på sina håll hejda hjortstammens tillväxt eller åtminstone få tillväxten att slå av på farten. Under de förlängningar av jakttiden som nyligen infördes (jakten under de två första veckorna i september och februari) fälldes cirka 9 000 hjortar. Det behövs mera av samma medicin, så planerarna i de sydvästra älghushållningsområdena får börja med att eliminera eventuella hinder för jakten. Likaså ska planerarna genast börja arbeta med ett program för att minska på viltolyckorna på de värst utsatta vägarna.
I sydöstra Finland har arbetet med att skära ner vildsvinsstammen fått en bra start. Enligt Naturresursinstitutets beräkningar har stammen minskat med så mycket som ungefär en tredjedel. Det här arbetet fortsätter, nu med stöd av älghushållningsplanerarna.
Flerartsförvaltning
Projektets främsta syfte är att öka användningen av hjortdjursdata vid planeringen av jakten. Planerarna ska etablera sig i jaktföreningarna, lyssna på dem och stöda dem, och utveckla viltförvaltningens tjänster. Det här är vardagsjobb för viltcentralens funktionärer som fortsättningsvis rör sig flitigt ute på fältet och deltar i jv-föreningarnas möten och utbildningar. Dessutom ska vi börja utveckla flerartsförvaltningen här i landet, vilket innebär en utmaning av ett nytt slag.
Med flerartsförvaltning avses att vi, när vi ställer upp de eftersträvade tätheterna för hjortdjuren, också ska ta hänsyn till de stora rovdjuren, hur många det finns och deras situation. Hjortdjuren utgör ju en viktig födoresurs för i synnerhet vargen och björnen. Om det finns gott om hjortdjur eller ont om sådana har en avsevärd inverkan på rovdjursskadornas omfattning.
Genom att integrera viltdata om många arter i avskjutningsplaneringen och stamförvaltningen kommer vi sannolikt att kunna lindra konflikterna mellan rovdjur och hjortdjur. I praktiken innebär det här att vi ska driva projektet i nära samarbete med viltforskningen och intressegrupperna.
Flerartsförvaltningen, förebyggandet av skador och utvecklandet av en mera reaktiv förvaltning av hjortdjursstammarna kräver ännu bättre modeller för viltinformationen som samkör data från Oma riista, viltskaderegistret, statistiken för viltolyckor, skogsskadorna och de stora rovdjuren. Vi ska konstruera en visuell tillämpning för beslutsfattandet som kan användas på olika nivåer; i älghushållningsområdena, jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna.
Inom projektet jobbar vi både lokalt och nationellt. Förhoppningsvis kan vi på det här viset utveckla avskjutningsplaneringen så att den i högre grad bygger på data och på stamförvaltning i samarbete med intressegrupperna.
Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral
