Viltfolk och markägare behövs i kampen mot naturförlusten
Finlands viltcentral deltar i utarbetandet av en nationell strategi för biologisk mångfald och tillhörande åtgärdsprogram. Arbetet är också viktigt för vilthushållningen, eftersom biologisk mångfald är en grundförutsättning för hållbar jakt.
Jägarnas naturvårdsarbete bygger på samarbete med markägarna. Jägarna har ett eget talkogäng i varje by på landsbygden, och för naturvårdsåtgärder i terrängen krävs alltid markägarens tillstånd. Med detta samarbetskoncept är det möjligt att genomföra projekt som engagerar lokalsamhällen i kostnadseffektiv naturvård.
Som en del av jord- och skogsbrukets åtgärder eller naturvårdsåtgärder som genomförs i anslutning till dem skapas effekter på vidsträckta områden. Skötseln och skyddet av livsmiljöerna och samarbetet med markägarna är viktiga för Finlands viltcentral. För att styra verksamheten har vi redan 2014 utarbetat vår egen naturvårds- och naturskyddsstrategi. Arbetet är lyckligtvis i full gång och det övriga samhället har märkt värdet, kostnadseffektiviteten och genomslagskraften i viltfolkets och markägarnas arbete.
Helmi-programmet fokuserar på fågelvatten och främmande rovdjur
Finlands viltcentrals separata ansvarsuppgifter inom livsmiljöprogrammet Helmi är att återställa och anlägga våtmarker samt att fånga de främmande rovdjuren mink och mårdhund i fågelvatten. Arbetet har börjat bra och varit kostnadseffektivt och verkningsfullt. Enligt undersökningar har mårdhunds- och minkbestånden i fågelvattnen minskat redan under de första två åren av verksamheten och hundratals hektar nya våtmarker har anlagts.
Tidigare har ett helt viltskogsvårdskoncept tagits fram för de markägare och skogsbrukare som vill beakta viltarterna som en del av skogsbruket. Skogshönsfåglarna som är viltskogsvårdens huvudobjekt är en paraplyartgrupp, och den övriga skogsnaturen gynnas av de åtgärder som vidtagits till deras fördel.
Alla med
Den av människan orsakade förlusten av livsmiljöer och fragmenteringen av livsmiljöer är enorm, och det banbrytande Helmi-programmet är bara en början på vägen mot det viktigaste målet i den nationella strategin för biologisk mångfald och det tillhörande åtgärdsprogrammet. Som mål för strategin anges följande: År 2030 har förlusten av biologisk mångfald stoppats och den biologiska mångfalden börjar återhämta sig så att Finland år 2035 är naturpositivt. För att nå det ambitiösa målet krävs hela samhällets engagemang.
Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen är problem som direkt påverkar samhällenas funktionsförmåga och förutsättningarna för viltvård och jakt. Viltförvaltningen och jägarna ska vara medvetna om det hot som förändringarna medför och samarbeta för att motverka dem.
Finlands viltcentral är tacksam för möjligheten att delta i arbetet för biologisk mångfald. Vi är stolta över det naturvårdsarbete vi gör tillsammans med markägare och intressentgrupper. Vi är medvetna om utmaningarna i anknytning till jakt och hoppas att det arbete vi gör för att motverka förlusten av biologisk mångfald och de lärdomar arbetet ger om markägarorientering och involvering av lokalsamhällen kommer att leda till ett ännu bredare samarbete i framtiden.
