Trafik- och jordbruksskadorna minskas med hjälp av inriktad jakt
Mängden trafikolyckor och jordbruksskador som orsakas av vitsvanshjort kan påverkas genom inriktad jakt. Finlands viltcentral erbjuder platsuppgifter om riskobjekt och rådgivning för förebyggande av skador.
Vitsvanshjorten, som har ökat kraftigt de senaste åren, orsakar den största delen av viltkollisionerna och jordbruksskadorna i sydvästra Finland. Målet med jakten är att minska stammen. Under den senaste jaktperioden ökade hjortbytet till närmare 53 000 individer, men under pågående jaktperiod är siktet inställt på en avsevärt större bytesmängd. För att få stammens ökning att avstanna förutsätts enligt Naturresursinstitutets uppskattning att över 63 000 hjortar fälls.
Bytets struktur styr stammens utveckling
Förutom mängden byte är även strukturen på bytet av betydelse, eftersom man genom den kan påverka stammens utveckling. Finlands viltcentral har styrt jakten genom rekommendationer och delvis även genom licensvillkor så att fler fullvuxna hindar än bockar ska fällas. Målet är att minska stammens produktivitet. Man har tagit itu med frågan och uppnått en förändring i strukturen jämfört med tidigare på så gott som hela området med stark hjortstam.
Genom att rikta in jakten tidsmässigt och områdesmässigt kan man förhindra skador. Vaktjakt på vitsvanshjort redan i september blev möjlig för några år sedan och sedan dess har bytesmängderna i början av jaktperioden ökat för varje år. Finlands viltcentral uppmanar jägarna att effektivt utnyttja början av hösten för hjortjakt, så att antalet djur i trafiken är mindre senare på hösten när förhållandena försämras. Genom jakt under tidig höst kan man även minska skadorna på odlingar.
Olycks- och skadekartor för inriktning av jakten
Inom Finlands viltcentrals projekt för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet har man för inriktningen av jakten producerat kartor över platser med hög olycksrisk. På olyckskartorna har de vägavsnitt märkts ut där vitsvanshjortkollisioner har inträffat under första halvan av år 2019. Uppgifterna grundar sig på de platsuppgifter som storviltsassistansaktörerna har rapporterat.
Jaktföreningarna kan med hjälp av kartorna inrikta jakten i närheten av de vägavsnitt som är mest utsatta för kollisioner och sträva efter att till exempel genom utfodring få djuren att flytta sig på längre avstånd från livligt trafikerade vägar.
Platsuppgifter om de senaste årens hjortdjurskollisioner kan man också se på den elektroniska karttjänsten http://apps.strafica.fi/hirvi/. I tjänsten kan man välja att se kollisioner årligen eller per månad, samt till exempel på färgkartan de mest utsatta kollisionsområdena.
För att förhindra skador på odlingar kan jakten inriktas på och i närheten av skadeutsatta odlingar. På skadekartorna har märkts ut de totala arealerna enligt 1x1km rutor för odlingsskift som är särskilt utsatta för hjortdjursskador. Växtarterna är bland annat de flesta rotfrukter, bär och grönsaker, av vilka de viktigaste är morot och jordgubbe. Man kan dessutom välja kartor som beaktar alla rotfrukter, bär och grönsaker samt höstsäd. Vid uppskattningen av skaderisken för olika växtarter har man samarbetat med Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.
Projektet utvecklar stamförvaltningen
Projektet för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet är en omfattande satsning på utvecklingen av förvaltningen av hjortdjursstammarna. Projektet har som mål att främja användningen av viltdata, utveckla beskattningsplaneringen och flerartsförvaltningen samt att utveckla förebyggandet av skogsskador och trafikolyckor.
Nio älgförvaltningsområdesplanerare arbetar med projektet under tre års tid, vilket möjliggör omfattande utbildningsverksamhet till och med på lokalnivå. Inom projektet främjas även samarbetet med intressentgrupperna.
Ytterligare information om projektet
Jani Körhämö, jaktchef, Finlands viltcentral
