Nya vargrevir och samarbetsgrupper
Under beredningen av förvaltningsplanen för vargstammen gjorde allmänheten det klart att ortsborna har ett behov av att påverka skötseln av vargarna i sina hemtrakter. Svaret på det här behovet blev en skrivning i förvaltningsplanen om ett projekt för lokalt förankrade samarbetsgrupper som består av personer som bor inom vargreviret.
Det har bildats 21 samarbetsgrupper i enlighet med förvaltningsplanen för vargen och nya grupper bildas efter behov i de nya reviren. Under innevarande höst börjar två nya grupper sin verksamhet i Södra Österbotten, Österbotten och i gränstrakterna av Satakunda och som det nu ser ut även en grupp i området Raseborg-Ingå. I likhet med grupperna som redan fungerar så består de här nya samarbetsgrupperna av lokala företrädare för olika intressegrupper inom näringslivet, fritiden och naturskyddet.
Samarbetsgrupperna fungerar självständigt, men deras verksamhet koordineras av Finlands viltcentral. Sedan maj i år får arbetsgrupperna och viltcentralsregionerna ett separat stöd i form av projektfinansiering från jord- och skogsbruksministeriet. Dessutom har en projektsamordnare blivit anställd för att utveckla gruppernas verksamhet.
Kärnan i samarbetsgruppernas uppdrag är att planera och verkställa åtgärder på lokal nivå som främjar samexistensen mellan människa varg. Arbetsgrupperna sysslar bland annat med att informera om sin verksamhet och vargläget i området. Grupperna arrangerar också – vilket är alldeles utmärkt – öppna tillställningar för allmänheten med inbjudna experter som berättar om vargen. Arbetsgrupperna fungerar som en viktig länk mellan invånarna i ett område och viltförvaltningen. Bland annat informerar de myndigheterna om vargskador och vargar som stryker kring hus, och hjälper till vid anskaffningen av material för rovdjursstängsel.
Verksamheten utvecklas
Samarbetsgruppernas verksamhet utvecklas i en sådan riktning att de kan jobba ännu mer målorienterat och realisera fler lyckade åtgärder.
På samarbetsgruppernas initiativ ökas dialogen och samarbetet mellan grupperna genom olika träffar och diskussionsforum. Dessutom har arbetsgrupperna efterlyst bättre möjligheter att påverka viltförvaltningen. En tanke är att samarbetsgrupperna framledes ska kunna inkomma med förslag till de regionala viltråden. Arbetsgruppernas kapacitet att informera höjs med en egen webbsida för verksamheten. Där ska bland annat mötespromemorior läggas ut så att allmänheten kan följa med vilka åtgärder som arbetsgrupperna för tillfället jobbar med. På webbplatsen ska det också finnas material om vargen och förvaltningen av vargstammen. Det är oerhört viktigt att allmänheten kan kontakta arbetsgrupperna och därför ska deras kontaktuppgifter läggas ut på webbplatsen.
I förvaltningsplanen föreslogs att projekttiden för samarbetsgrupperna skulle löpa från 2015 till 2018, men det är självfallet meningen att verksamheten ska fortsätta efter projekttiden och
utvecklas på lång sikt. Arbetsgruppernas förmåga att påverka är avgörande för den fortsatta verksamheten och grupperna ska vara väl etablerade. Detta borgar för att medlemmarna i samarbetsgrupperna även framdeles ska tycka att det är meningsfullt att delta i arbetet och lägga ner fritid på det. Arbetsgrupperna är värda ett stort tack för deras frivilliga arbete lokalsamhället till fromma!
Förvaltningsplanen realiseras i rask takt
Den uppdaterade förvaltningsplanen för vargstammen fastställdes 2015 och av de åtgärder som presenteras i planen har redan cirka 60 procent blivit realiserade. De realiserade åtgärderna handlar bland annat om förebyggande av skador på husdjur, insamling av vargars DNA och spridning av varginformation. I förvaltningsplanen ingår dessutom nio separata projekt som syftar till att utveckla förvaltningen av vargstammen. Projekten har kommit gott igång och de har inneburit viktiga framsteg för arbetet med att utveckla förvaltningen av vargen och uppskattningen av stammens storlek och struktur.
Mari Lyly, planerare Finlands viltcentral
