Mildare bestämmelser om fångst av mårdhund och mink

Lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen ändrades i juni 2019.  Syftet är att effektivisera fångsten av invasiva främmande arter. Mårdhund, tvättbjörn, bisam och sumpbäver har i EU stadgats som invasiva främmande arter och mink omklassades som invasiv främmande art av nationell betydelse. Arterna avlägsnades från jaktlagens förteckning över viltarter.

Dödande av invasiva främmande arter är inte längre jakt utan för dessa tillämpas författningar utfärdade om fångst och dödande av icke fredade djur. Arterna överförs emellertid inte till de icke fredade arterna utan de klassificeras som invasiva främmande arter.

Flera fångstmetoder

Vid fångst av mårdhund, mink och bisam får användas metoder som är förbjudna vid vanlig jakt, såsom artificiella ljuskällor, siktanordningar för nattskytte och mekaniska anordningar som åstadkommer ljud. Fångst är också tillåten för personer som inte har avlagt jägarexamen. Även en naturintresserad person utan jaktkort kan delta i bevarandet av den biologiska mångfalden genom att gillra en fälla.

Det är tillåtet att avliva invasiva främmande arter på närmare avstånd än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor. I tätortsområde ska ordningslagen beaktas och polisen eller nödcentralen kontaktas i förväg, för att undvika samtal från oroliga medborgare

Genom statsrådets förordning föreskrivs om begränsningar gällande fångstanordningar och fångstmetoder om vilka föreskrivs i jaktlagen och jaktförordningen samt ges noggrannare föreskrifter om vilka vapen som får användas. Användning av gift är förbjudet liksom även användning av saxar vid fångst av mårdhund.

Ingen fredningstid

Fredningstid för mårdhunds-, tvättbjörns-, mink- och sumpbäverhona som åtföljs av årsunge gäller inte längre. Även fredningstiden för bisam upphörde att gälla. Enligt lagstiftningen om främmande arter ska man sträva efter att utrota eller innesluta arten. Det är inte motiverat att freda invasiva främmande arter, vilka man försöker bekämpa, för att trygga stammen. Vid fångsten och dödandet ska emellertid kraven enligt djurskyddslagen iakttas.

I synnerhet vid fångst under vår och sommar ska man beakta de fredade arterna, vilka enligt jaktlagen inte får störas under fortplantningstiden. Till exempel vid minkfångst med saxar ska man vara särskilt omsorgsfull under sommaren. Om det föreligger behov att fånga mink under sommaren kan saxarna placeras till exempel på en bräda en bit ut från stranden där mård, hermelin eller iller vanligtvis inte rör sig.

Det mest effektiva sättet att kontrollera stammarna är att avlägsna främmande arter under vårvintern och våren (mars-april). För fångst med en hund som rör sig fritt (dock inte en drivande hund) under fortplantningstiden krävs en hund som är tränad för viltet i fråga, och hundföraren ska överväga från fall till fall, så att övriga djur inte störs eller skadas. En hund som är specialiserad på mårdhund kan emellertid sättas på ett färskt spår till exempel efter en synobservation eller viltkamerabild.

Rätten att fånga och döda främmande arter

Fångst och dödande av främmande arter bör ske med markägarens eller jakträttshavarens tillstånd.

På jaktföreningarnas områden kan mårdhund och mink fångas och dödas utan att gamla jaktarrendeavtal i princip behöver ändras. För gamla avtal gäller den lagstiftning som gällde vid tidpunkten för ingåendet av avtalet. Det betyder att om mårdhund ingår i förteckningen över arter som får fångas, ändrar inte ändringen från vilt till invasiv främmande art innehållet i avtalet.

Vid förnyande av jaktarrendeavtal ska beaktas rätten att fånga och döda invasiva främmande arter, så att rätten att fånga invasiva främmande arter gäller även i fortsättningen. Nya, uppdaterade avtalsmodeller finns på sidorna riista.fi.

Övriga föreskrifter

Fångsten av invasiva främmande arter som mårdhund och mink fortsätter huvudsakligen enligt de gamla principerna i jaktlagstiftningen. Paragraferna som gäller användning av fordon och skjutning på vägområden gäller även vid fångst av invasiva främmande arter.

Man får inte söka efter ett djur på en gårdsplan eller i en trädgård utan tillstånd av områdets ägare eller innehavare, och man får inte röra sig på odlingar innan skörden är bärgad. För användningen av jaktvapen gäller i princip samma som tidigare.

Smärtfritt avlivande

Även för avlivning av djur av främmande ursprung gäller skyldigheterna i enlighet med djurskyddslagen. Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Avlivning får endast utföras av en person som har tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som används i fråga om djurarten. Det är förbjudet att dränka djur.

I Finland har bevarandet av naturens biologiska mångfald och ekosystem nu värderas som primärt mål i förhållande till en djurindivids välbefinnande. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att beslutet gällande värderingar, vilket förbinder hela EU, fattades av Europeiska rådet och parlamentet tillsammans, och Finland är skyldigt att iaktta det.

Långsiktigt arbete

• Finlands viltcentral har främjat fångandet av invasiva främmande arter i årtionden
• Projektet Lintulahdet LIFE (2004 – 2007) är ett utmärkt exempel på samarbete mellan jägare och övriga naturvårdare. Som byte fick man 1 700 mårdhundar och minkar på tolv värdefulla fågelvåtmarker i södra Finland.
• Det framgångsrika nordiska mårdhundsprojektet startade med projektet 2010 LIFE, och verksamheten fortsätter med målet att hålla mårdhundsstammen i Lappland under kontroll och förhindra att den sprider sig till Sverige och Norge.
• Vi utvecklar, testar och påverkar på olika nivåer och i många arbetsgrupper, för att fångsten av mårdhund och mink ska bli ännu effektivare och arternas påverkan på den naturliga faunan ska minska

Marko Svensberg, specialplanerare, Finlands viltcentral