Enträget arbete för våtmarkerna

Planerarna i projektet SOTKA-våtmarker har dragit på sig gummistövlarna och gjort terrängbesök på ungefär 60 våtmarksobjekt, trots att projektet bara har pågått tio månader. Målen är högt satta: minskningen av den biologiska mångfalden måste bromsas.

textElina Sorvalii, Holtti Hakonen, Lauri Laitila, Mikko Alhainen Bild Lauri Laitila
Publicerad4.12.2020

Projektet, som fick luft under vingarna i mars, har lyft fram viltförvaltningens arbete för den biologiska mångfalden bland jägare och markägare. Finlands viltcentrals projekt SOTKA-våtmarker är en självständig del av jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekthelhet. Målet är att hjälpa sjöfågelstammar på tillbakagång genom att anlägga eller restaurera minst 40 livsmiljöer för sjöfåglarnas kullar på sammanlagt 400 hektar runtom i Finland. För planering tas ännu fler objekt emot. För närvarande har 38 våtmarker, med en sammanlagd yta på närmare 450 hektar, valts ut för planering. Projektet har väckt mycket intresse bland markägare, eftersom över 1 500 våtmarkshektar redan har föreslagits för restaurering.

En betydande orsak till andfåglarnas tillbakagång är att livsmiljöer som är lämpliga för fåglarna försvinner till följd av mänsklig verksamhet. Genom att anlägga våtmarker återställs de för sjöfåglarna viktiga livsmiljöerna och biodiversiteten ökar i synnerhet på områden som en gång i tiden har torrlagts för jord- och skogsbruk eller för torvutvinning. Förutom sjöfåglarna har också andra djur nytta av våtmarkerna, såsom vadarfåglar, ryggradslösa djur och groddjur. Våtmarkernas effekt på sikt säkerställs genom ett våtmarksavtal på minst tio år, i vilket en lokal aktör förbinder sig att upprätthålla och sköta SOTKA-våtmarken.

 

Kostnadseffektivt genomförande

Utgångspunkten för SOTKA-våtmarkerna är kostnadseffektivitet.  Man kan tro att en våtmark anläggs genom att man gräver en lagom stor bassäng, men genom att utnyttja terrängformationer kan man skapa motsvarande våtmark på den befintliga markytan.

I bästa fall kan man med en damm som är några tiotal meter lång reglera vattenytan på ett tiotals hektar stort område. Detta lyckas till exempel på gamla torvtäktsområden eller i fuktiga sänkor omgivna av kullar, vilka är dåligt lämpade för virkesproduktion eller jordbruk. När ytorna är flera hektar stora är kostnaderna för uppdämning ofta en bråkdel av vad kostnaderna för att gräva och forsla bort jordmassor skulle vara.

Sjöar som behöver vassklippning eller fiskevård och strandängar som behöver restaurering kan också vara lämpliga objekt, när man genom åtgärderna främjar sjöfåglarnas häckningsmiljöer.

 

Den naturliga översvämningsrytmen efterliknas

Som helhet strävar man efter att förutom naturens biodiversitet även beakta effektiverade vattenskyddsåtgärder. I projektet främjas i mån av möjlighet användningen av modellen för säsongsvåtmark. Det innebär att man vid regleringen av vattenytan efterliknar den naturliga översvämningsrytmen, så att vårflödet pågår länge. På så vis erbjuds sjöfågelkullarna utmärkta livsmiljöer.

Under mid- och sensommaren låter man vattenytan sjunka, varvid gräset kan växa på de sanka strandängarna. Samtidigt skapas i våtmarken utrymme, som kan sakta ner flöden orsakade av störtregn och hålla kvar näringsämnen och fasta partiklar. Tack vare växtligheten på de sanka strandängarna får andungarna följande vår äta massor av vattenlevande ryggradslösa djur.

 

Redan färdigställda objekt

De första våtmarkerna har färdigställts i södra Finland och i norr har arbetet påbörjats på tre objekt. För närvarande fokuserar man inom projektet på planeringen, men målet är att inleda arbetet på några objekt före årsskiftet. För planeringen ansvarar huvudsakligen planerare runtom i Finland som är anlitade för uppdraget. Alla genomförda SOTKA-våtmarker presenteras på projektets webbplats.

SOTKA-våtmarker ingår i den av jord- och skogsbruksministeriet finansierade SOTKA-projekthelheten. Projektet koordineras av Finlands viltcentral.

Tilläggsinformation om projektet och dess framskridande finns på www.kosteikko.fi  och på Facebook.

Elina Sorvali planerare, Holtti Hakonen planerare, Lauri Laitila planerare, Mikko Alhainen specialplanerare, Finlands viltcentral