Effektiverad fångst av främmande rovdjur på HELMI-fågelvatten

Inom ramen för programmet HELMI genomförs på fågelvatten som hör till nätverket av skyddsområden omfattande restaurerings- och vårdåtgärder för att förbättra livsmiljön för våtmarksfåglar. Inom HELMI-programmets fågelvattentema bedrivs nära samarbete med projektet SOTKA, som koordineras av jord- och skogsbruksministeriet.

Förändrade livsmiljöer ligger bakom nedgången

Restaurerings- och vårdåtgärderna för att förbättra fågelvattnens tillstånd har valts ut enligt objektens behov och genomföringsmöjligheter. Vid behov kan storleken på vattenområdet ökas genom höjning av vattennivån eller muddring av gölar, igenvuxna strandängar kan återställas genom röjning av vassruggar och buskage, och genom att därtill sköta området med hjälp av betande boskap eller slåtter. En viktig åtgärd kan också vara att återställa näringskedjan, genom att med reduktionsfiske ändra fiskbeståndets struktur för att avvärja näringskonkurrens mellan karpfiskar och sjöfåglar.

Läget för häckningsstammarna för sjöfåglar som häckar vid insjöar är svagt, och utvecklingen går i en mycket oroväckande riktning. Enligt forskningsuppgifter är det främst förändrade livsmiljöer som ligger bakom den allmänna nedgången. Övergödning förändrar ekosystemens tillstånd och funktion i vattendragen på många sätt. Avgörande för sjöfåglarna är hur förändringarna i vattenkvaliteten påverkar näringsreserverna och igenväxningen, vilket även gäller strandängar. I samband med övergödningen ökar också förekomsten av karpfiskar.

Främmande rovdjur tar ägg och fågelhonor

Förutom livsmiljöförändringarna anses predation på bon och fågelhonor ha stor inverkan på våtmarksfågelstammarna. Det finns också forskning som visar hur de främmande rovdjuren mink och mårdhund påverkar våtmarksfågelstammarna. Effektivt avlägsnande av främmande rovdjur på restaurerade fågelvatten är av central betydelse, för att inte resultaten av de övriga åtgärderna ska hamna i munnen på mink och mårdhund.

På frodiga vatten riktas mårdhundens predation huvudsakligen till äggbon. Minken har större påverkan, eftersom den förutom ungar även klarar av att ta ruvande honor. Till exempel i Gammelstadsviken i Helsingfors förstörde ett minkpar år 2018 en sothönas hela ungproduktion i Idvikens gölområde. År 2019 lyckades man avlägsna minkhonan precis innan sothönornas äggläggning började och ungproduktionen förbättrades omedelbart.

Skrattmåskoloniernas flytt från frodiga vattendrag ut till skär i öppna fjärdar är också delvis en följd av predationstrycket från mink och mårdhund. Samtidigt har brunänder, viggar, svarthakedoppingar och sothönor som häckar i skydd av skrattmåsarna också minskat. Det är möjligt att våtmarksfåglarnas stammar trots restaureringsåtgärderna inte kan återhämta sig på fågelvattnen, om man inte får bukt med boplundrarna.

För avlägsnandet av rovdjur krävs professionell fångst

Målet med fångsten av främmande rovdjur måste vara ett effektivt avlägsnande av mink och mårdhund. På många fågelvatten utför jägare redan nu värdefullt fångstarbete, men för effektivt avlägsnande förutsätts ännu mera professionellt och organiserat fångstarrangemang. Det är i allmänhet inte heller möjligt att genomföra tillräckligt effektiv rovdjursfångst endast på skyddsområden, utan fångsten bör ske på ett tillräckligt stort område, också runt skyddsområdet. På så vis kan man skapa en rovdjursfri zon som skyddar själva skyddsområdet.

Tidigare erfarenheter av anordnande av effektiv fångst av främmande rovdjur har man bland annat från projektet Lintulahdet Life (Fågelvikar Life), som genomfördes 2003–2007. Säkerställandet av tillräckligt effektiv och fortgående fångst på fågelvatten har visat sig vara den största utmaningen, för vilken behövs nya verksamhetsmodeller.

Gemensam utmaning för miljö- och viltförvaltningen

Att minska den reducering av våtmarksfågelbeståndet som orsakas av mink och mårdhund är i högsta grad en gemensam utmaning för miljöförvaltningen och viltkoncernen. Det predationstryck som främmande rovdjur orsakar på fågelvatten riktas i samma utsträckning på fredade arter som på viltsjöfåglar. Inom ramen för livsmiljöprogrammet HELMI håller man nu på att ta viktiga steg mot ett ännu närmare samarbete. För närvarande bereder man en för fågelvatten avsedd verksamhetsmodell för effektivt avlägsnande av främmande rovdjur på hela 60 fågelskyddsområden i nätverket Natura 2000.

Ilpo Huolman ledande sakkunnig Helmi-temaansvarig, NTM-centralen i Nyland, Aili Jukarainen forskare, Finlands miljöcentral, Markku Mikkola-Roos specialsakkunnig, Finlands miljöcentral