Erfarenhetsbaserad kunskap hjälper forskarna ställa de rätta frågorna
Vår förståelse av naturen och djuren bygger på kunskap av olika slag från många olika håll. I barnaåren bildar vi våra första uppfattningar genom observationer med alla sinnen. Som vuxna kompletterar och bearbetar vi uppfattningarna; hemma, ute i naturen och i klassrummet.
I spalten Rakt på sak behandlar sakkunniga på Naturresursinstitutet (Luke) aktuella viltfrågor ur en vetenskaplig synvinkel.
Vår kulturmiljö ger oss traditionell kunskap om vad djuren är och hur vi ska reagera på dem. Den unga naturbeundraren kan växa till en ivrig naturmänniska eller till och med till en akademisk naturforskare som bygger sin naturuppfattning på egna erfarenheter, samlat vetenskapligt vetande och egen forskning.
artikeln fortsätter
Informationskällor finns det många av
Det är på intet vis självklart vad som menas med kunskap. ”Ett välgrundat antagande” är därför en användbar filosofisk definition. Den påminner oss om att vi är ofullkomliga människor som eftersträvar kunskap och sanning, och som också i sista hand bestämmer – mer eller mindre välgrundat – vad som är sant.
Den traditionella kunskapen om naturen består av uppfattningar som förs vidare i generationer och ackumuleras från generation till generation. Vi samlar oavbrutet på oss erfarenhetsbaserad kunskap som ändå kan förändras mycket hastigt, exempelvis när naturen undergår förändringar.
Det vetenskapliga vetandet bygger på teorier och hypoteser, alltså på antaganden, som därefter prövas. De experimentella resultaten avgör om vi godkänner eller underkänner teorierna. Inom det vetenskapliga samfundet övervakar forskarna varandra genom referentgranskningar, vilket leder till att kunskapen om vår verklighet fortlöpande korrigeras och preciseras.
Forskningen kan ändå ha nytta av erfarenhetsbaserad kunskap
Det vetenskapliga vetandet är oftast resultatet av en långsam och kostsam process. Det är inte ovanligt med situationer där beslutsfattandet inte kan stöda sig på vetenskapliga fakta.
En systematisk undersökning av fiskläget i en stor sjö kan kräva oerhört mycket tid och resurser som helt enkelt inte finns. Därför kan det vara förnuftigt att höra med yrkesfiskarna och delägarlagen som har erfarenhetsbaserad kunskap om nuläget för fiskbestånden.
Vetenskapen har även kunnat dra nytta av gamla folkliga föreställningar. Så har exempelvis tallkådans botande verkan vid vård av sår blivit kliniskt undersökt och forskarna fann att det stämmer. Kådans medicinska effekter blev en vetenskapligt verifierad sanning.
Men den traditionella kunskapen kan också visa sig ha fel. I folkmedicinen finns det gott om exempel på detta. I Finska litteratursällskapets omfattande traditionsarkiv kan den intresserade fördjupa sig i hur folk botade åkommor före den moderna läkarvetenskapens inträde på scenen. Ofta är kurerna så vådliga att knappt någon nutida person skulle våga sig på dem. Flera av dem har senare visat sig vara farliga för hälsan.
I vårt land vilar beslutsfattandet i hög grad på vetenskapligt vetande framtaget med vetenskapliga metoder. Men forskarna jobbar ändå aktivt på att utveckla metoder för att förena vetenskapen med det erfarenhetsbaserade kunnandet.
Naturobservationerna är viktiga
Naturobservationerna som jägare, fiskare och renskötare gör träffar ofta rätt. Vid gemensamma samtal kan forskarna därför få uppslag till vetenskapliga försök. Det här gäller i synnerhet när forskningen tar sig an ett nytt fält.
Som ett exempel på det här kan vi nämna hypoteserna kring hur lodjuret uppträder, strövar och använder sin miljö. Detta har testats i inhemska forskningsprojekt som har hämtat inspiration från erfarna jägares berättelser och iakttagelser. Genetiken avslöjar att honor i angränsande revir ofta är släkt med varandra, vilket fördjupar våra kunskaper om artens sociala struktur. Lodjuret brukar ju betraktas som en enstöring. Det är alltså förnuftigt att samarbeta!
Det vetenskapliga vetandet
- Använder vetenskapliga metoder; ställer upp hypoteser som ska testas, gör försök, samlar in material och analyserar resultatet.
- Eftersträvar objektivitet och gör försök som kan upprepas; resultaten ska vara verifierbara oberoende av varandra.
- Verifieras med referentgranskning, upprepade försök och empiriska bevis.
- Informationen granskas och uppdateras fortlöpande utifrån nya undersökningar.
- Kan falsifieras, det vill säga att det kan bevisas att en hypotes inte stämmer.
Det traditionella och erfarenhetsbaserade vetandet
- Bygger på kunskap inhämtad genom erfarenheter, iakttagelser och praxis med anknytning till livsmiljön och kulturen.
- Anses stämma om praktisk erfarenhet visar att kunskapen är nyttig och fungerar i samhällets vardag.
- Innehåller ofta andliga och religiösa element som inte alltid kan mätas eller bevisas med vetenskapliga metoder.
- De traditionella kunskaperna referentgranskas inte, men kan över tid förändras eller bli förkastade.
