En lyckad samgång är osynlig för medlemmarna
Till det viktigaste när man utvecklar verksamheten i en jv-förening hör att bevara funktionerna på lokalplanet. En genomgång av verksamhetsområdena ingår i det här arbetet. Medlemmarna i jv-föreningarna Kesälahti och Kides (fi Kitee) fattade beslutet om en gemensam framtid den 11 november – och Mellersta Karelens jvf var född.
Historien började redan 2018 med projektet för stöd till frivilliga sammanslagningar när styrelserna för jv-föreningarna Kesälahti och Kides samlades för en information om möjligheterna till samgång. Den gången fick samgångstanken inte tillräckligt med vind i seglen, men frågan fortsatte uppenbarligen att puttra under ytan.
– Vi följde med verksamheten i Kesälahti jvf under några år på nära håll och det klarnade att om vi fortsätter som en egen jv-förening kommer verksamheten att tyna bort, berättar ordförande Tuomas Kiljunen.
I februari 2022 fattade bägge jv-föreningarnas årsmöte beslutet att utreda samgångsfrågan och gav respektive styrelse fullmakt att sköta utredningen.
– Samgången var tänkt att ge oss bredare skuldror för bland annat driften av skjutbanan och ge oss krafter att sköta föreningens uppgifter också i framtiden,
berättar Kiljunen om hur initiativet till samgången uppstod.
I bästa fall tar samgångsprocessen knappt ett år. Där ingår en kartläggning av nuläget i föreningarna och smärtpunkterna på vägen. Samt att lösa eventuella problem, skriva samgångsavtalet, aktivt och öppet informera medlemmarna och slutligen att fatta beslutet på ett extra ordinarie möte.
– Det känns rätt egendomligt att tänka sig att vi har gått i mål och att vi efter nyår styr tillsammans som Mellersta Karelens (Keski-Karjalan) jvf. Jag väntade mig att året skulle bli jobbigare, men det hela har avlöpt väl, summerar Marjo Niskanen, ordförande för Kides jvf.
Avgörande att vara öppen
En samgång är en känslig affär. Även en liten sak som ändå känns viktig för medlemmarna kan växa till en spärr för beslutet om det uppstår farhågor och misstro.
– Det gäller att vara öppen gentemot medlemmarna både före och under processen, påpekar verksamhetsledarna Timo Riihijärvi och Hannu Tahvanainen.
I Mellersta Karelen löstes informerandet med artiklar i lokaltidningarna och meddelanden i Oma riista för medlemmarna och föreningarna. Frågorna som uppstod besvarades genast. Utkastet till samgångsavtal skickades ut på en runda i jaktföreningarna innan det renskrevs, men det var inte särskilt många medlemmar som hörde av sig.
I nästan samtliga samgångar som blivit av har skjutbanorna varit en fråga som har bekymrat medlemmarna. Så även i Kesälahti. När frågetecknen kring skjutbanan hade rätats ut och det klarnade att verksamheten skulle fortsätta som förut, i enlighet med tillståndsvillkoren, så lugnade det sig på den kanten. Den fortsatta användningen av skjutbanorna ingår i samgångsavtalet och tanken är alltid att samtliga banor ska bevaras.
Med blicken mot framtiden
Av tidigare sammanslagningar av jaktvårdsföreningar kan vi se att en samgång har inneburit en vitaminspruta för de följande åren.
– Nu hoppas vi hitta nya ivriga och unga krafter till styrelsen, önskar sig Niskanen.
Kiljunen förenar sig med Niskanen i förhoppningen om nya krafter.
– Jag är övertygad om att medlemsservicen kommer att hålla en hög standard under de kommande åren. Den nya styrelsen börjar ju med dubbel bemanning som kläcker idéer och jag är säker på att samgången ska ge oss nya krafter, fortsätter Niskanen.
Som ett smärre bekymmer nämner de rekryteringen av en verksamhetsledare för Mellersta Karelen. Tahvanainen och Riihijärvi har meddelat att de knappast ställer upp som rorsman för den nya föreningen. Den nya verksamhetsledaren ska inte bara starta den nya föreningen utan också lära sig sitt nya verksamhetsområde.
Stöd för samgång
Viltcentralen har hjälpt föreningar som går i samgångstankar genom att erbjuda en beprövad modell för processen, som bygger på erfarenheterna från tidigare samgångar. När tanken på en samgång uppstår är det därför klokt att kontakta viltcentralen.
Även i Södra Savolax har samgångsgnistan flammat upp. Där var det jv-föreningarna Pieksämäki och Jäppilä som kontaktade viltcentralen efter årsmötet i februari. Förhandlingar fördes under våren och sommaren, och efter extra ordinarie möten fattades beslutet om samgång i oktober.
Båda de nya jv-föreningarna, Pieksämäki och Mellersta Karelen, kommer att ansöka om ett särskilt bidrag från jord- och skogsbruksministeriet för de första åren efter samgången.