Antalet jaktkortslösare har minskat

Sett över de senaste 20 åren har antalet på Åland bosatta personer som betalar jaktvårdsavgiften minskat med ca 500 personer, från 3752 för jaktåret 2004-2005 till 3232 för det senaste jaktåret. Sett till befolkningsökningen under motsvarande period är nedgången betydande, då 14 % av befolkningen på Åland innehade ett giltigt jaktkort för 20 år sedan och den nu är nere på 11 %. 

Att vårjakten förbjöds till stora delar efter 2005 och sedan slutligen efter 2019 har så klart haft en stor betydelse då det var ett inte försumbart antal jägare som hade vårjakten som sitt huvudsakliga intresse. Den kan dock inte tillskrivas hela förändringen då jaktmöjligheterna totalt sett är på en mycket god nivå och det också har tillkommit nya jaktformer och jaktbara arter under motsvarande period. 

Samtidigt är det också många intressen som tävlar om ungdomarnas tid idag och jakt är ofta tidskrävande och kan vara nästan omöjligt att kombinera med en hobby som kräver mycket tid för resor och tävlingar eller matcher på veckosluten. Vi bör dock vara uppmärksamma på denna trend och fundera över vad vi kan göra för att väcka intresset för jakten bland de som inte fått en naturlig väg in i jakten. Jaktvårdsföreningarna har här en viktig uppgift genom att till exempel ordna kurser för avläggande av jägarexamen eller att ordna jakttillfällen för nya jägare utan egna jaktmöjligheter. 

Glädjande är dock att antalet kvinnor som löser jaktkortet mer än fördubblats under denna period, från 164 personer år 2004–2005 till 354 idag. Det är tydligt att möjligheterna att introduceras till jakt idag är mer jämställda. Se bifogad tabell för mer detaljerad statistik över antalet jaktkortslösare.