Sammanlagt beviljades 93.078 euro i understöd fördelat på 47.567 euro för den ordinarie verksamheten, 8.669 för skjutbanornas verksamhet, 22.150 i rovdjurspremier för redovisade mårdhundar och minkar, och slutligen 14.692 euro i understöd för projekt som bidrar till arbetet med att begränsa förekomsten av mårdhund och mink. Av detta utgörs 6.629 euro till Archipelago Pares för inköp av drönare med termisk kamera för att ytterligare utöka verktygslådan i arbetet med att begränsa mårdhundsstammen. 

Under våren genomfördes fältarbetet i den nya satsningen för att undersöka hjortdjurens fodertillgång, utnyttjande och konkurrens. Sammanlagt 1084 provytor besöktes fördelat mellan 68 olika områden. Inventeringarna ger värdefull kunskap om vilka födoresurser som finns var i landskapet, hur mycket de nyttjas och vilka klövviltstätheter som finns i omgivningen. Programmet fortsätter under 2025 och kommer att ge tidsserier över utvecklingen som med tiden blir mycket användbara för en aktivare viltförvaltning. 

Därefter följde arbetet i ejderkolonierna. I samarbete med Ådans vänner, Ålands fågelskyddsförening och svenska jägareförbundet sattes GPS-sändare på två ruvande ådor från Lågskär och två från Båtskären. 

Sändarna gav intressant information om hur ådorna rörde sig de första veckorna efter att ådorna kommit ut med ungarna och vart de sedan sökt sig för att rugga. Boräkningarna visade också en fortsatt ökande trend för antalet häckande ådor i området. Sedan starten på projektet har antalet bon fördubblats och var senaste vår 1545. 

Detta år höll sig även havsörnarna borta och vi fick en mycket stark ungproduktion som uppgick till omkring 2000 (räknade efter att den största dödligheten inträffat) så sammantaget var året inget annat än en succé. (En mer omfattande sammanfattning av säsongen på Lågskär publicerades i Jägaren 5, 2024). 

Under vårvintern konstaterades att en varg hade vandrat över isen till Åland. Vargen observerades först på isen mellan Brändö och Kumlinge, sedan påträffades spår norr om Simskäla och sedan gick den från Geta till Eckerö. 

Under sommaren vandrade sedan sannolikt en till varg till Åland. Först påträffades vargrivna får på Jurmo, Brändö, sedan observerades vargen på Seglinge och Sottunga varefter den sågs på fasta Åland där den ännu en gång gav sig på får, denna gång i Svartsmara, Finström. 

Landskapsregeringen gav därefter Finströms jaktvårdsförening uppdraget att försöka fälla vargen. Det är dock svårt att genomföra en skyddsjakt under barmarksperioden så i slutet av september slog vargen till igen, nu på Äppelö, Hammarland. Landskapsregeringen utökade området för skyddsjakt och den 24 november, efter en helg med spårsnö, kunde en varghane på 44,5 kg fällas i Geta. 

Kort därefter kunde konstateras att den andra vargen fortfarande rörde sig i ungefär samma område. Under vintern har den kunnat följas regelbundet i ett relativt litet område, huvudsakligen i Geta, och tack vare jägarnas spårningsinsatser har ett flertal prover kunnat samlas in för DNA-analyser. 

Eftersom avsaknaden av havsisar denna vinter inte har underlättat invandringen av nya vargindivider har vi ingen orsak att misstänka att fler vargar skulle befinna sig på Åland för tillfället, men med tanke på att vargstammen i Finland numera är koncentrerad till de sydvästra delarna av landet är det ändå bara en tidsfråga innan någon ny individ sätter kursen västerut. 

Som vanligt är vi tacksamma för jägarnas rapporter, då de är en förutsättning för att kunna följa och kartlägga vargarna och sedan ta skyndsamma beslut om skyddsjakt om skador uppstår. –RJ

---

Älgjakten 2024

Älgjakten 2024 var inget vanligt älgjaktsår. Jaktförvaltningen hade på våren tillsammans med jaktvårdsföreningarna och jakträttsområdena ett gemensamt stormöte inför den nya treåriga licensperioden. Om mötet har vi referat tidigare, men det beslöts efter mötet att vi fortsättningsvis ska vara mycket försiktiga med uttaget av älgstammen då den både i kvantitet och kvalitet har minskat betydligt under en längre tid. 

Licenser delades ut för treårsperioden och i en mycket mindre omfattning än tidigare och det infördes även ett krav på att avskjutningen ska regleras genom att minst 80 procent att de fällda älgarna är kalv sett över hela treårsperioden och inom varje älgvårdsområde. 

Som sagt var, under mötet lyftes olika åsikter fram, men bland de flesta älgvårdsområdena var tanken att antingen avstå från jakt helt eller bara jaga kalv hösten 2024. När väl jakten drog igång så hade ytterligare ett antal älgvårdsområden bestämt sig för att helt avstå från älgjakten detta år. Men några prövade att jaga kalv, resultatet blev att 2 kalvar under 50 kg fälldes, den ena av Föglö älgjaktlag och den andra av Norra Eckerö älgjaktlag. 

Utöver detta så fälldes även en tjur i Västra Vårdö, men denna älgtjur var skadad varför man valde att utnyttja älg­licensen ifall den led av sin hälta. Så summa summarum endast 3 älgar fälldes under hela säsongen. – RG

---

Jaktkort 2023–2024

De senast två åren har vi sett en liten minskning vad gäller de åländska jägarna. Men före det så var det två år i rad som antalet jägare ökade, förhoppningsvis ändrar trenden igen och antalet jägare åter börjar öka. 

Föregående säsong minskade antalet åländska jägare till 3 280 vilket är 81 färre än året tidigare. Detta betyder att 11 % av den åländska befolkningen löser jaktkort. Glädjande är
att trenden med att allt fler tjejer börjar jaga håller i sig;
355 damer löste jaktkort, vilket är fyra fler än föregående år. Nu är damernas andel av jägarkåren 11 %. 

Gästjägarna fortsätter också komma i samma omfattning som tidigare; i år kom 960 stycken jämfört med 962 jägare året före. Antalet gästjägare har varit väldigt stabilt under en period omfattande ca 15 år. Endast under åren med reserestriktioner på grund av pandemin var det en nedgång men nu är åter antalet gästjägare ungefär samma som före pandemin. – RG