Forskning

Älgjaktsdagens ekonomiska värde för jägaren

Älgjakten står för en avsevärd del av vilthushållningens omsättning i vårt land.

text Janne Artell, Jani Pellikka, Tuija Lankia bild Tero Kuitunen

Publicerad19.11.2020

Nyttan som en jaktdag avkastar skapar ett värde för älgjägaren som kan mätas i pengar och är större än utgifterna. Webbenkäten riktad till älgjägare som Naturresursinstitutet gjorde hösten 2019 hjälper oss att fastställa detta värde och vad det består av.

Gränsdragningen för utgifterna

Att hobbyer kostar är ingen nyhet. Älgjägare sparar sällan på kvitton för utgifter eller räknar ihop dem efter jaktdagen. Eller väger kvittona mot det som jaktdagen givit. Det avgörande är att jakten upplevs som värd besväret och utgifterna.

Men samhället är intresserat av penningflödet och jaktens värde. Det kan bestämmas via flera faktorer, som de uppskattade utgifterna, värdet på köttet och den upplevda ekonomiska nyttan.

Samtidigt måste vi dra en gräns för vad som kan inkluderas i beräkningarna. Det blir svårare att hänföra kostnader till en älgjaktsdag när vi flyttar fokus från korttidsutgifterna (jakttillstånd, patroner, rese- och levnadskostnader) till långtidsutgifterna (större anskaffningar som bil, fritidsbostad). Å andra sidan måste vi dra gränser också för det som älgjakten ger. Hur och i vilken omfattning ska vi beakta sådant som värdet på naturupplevelserna och gemenskapen, eller beräkna jaktens andel av en längre resa om den bara ingår som en del av resan?

En nyligen gjord undersökning undersöker i synnerhet värdet på dagsresor, vilket är vad nästan 90 procent av svararna gör. Här inkluderades enbart utgifter för den specifika resan, vilket betyder att uppskattningen är en underskattning av älgjaktens totala penningflöde och värde.

Utgifterna för resor med egen bil

Bara en knapp tredjedel av svararna hade ett begrepp om jaktdagens utgifter.

I genomsnitt lade jägarna ut nästan 21 euro per dag. Resorna med egen bil utgjorde den största utgiftsposten. Bara fem procent åkte på något annat sätt.

Utgifterna för boendet på resor med övernattning uppgick i genomsnitt till 29 euro per dygn för dem som uppgav sina övernattningskostnader. Det här innebär en genomsnittlig boendekostnad på 95 euro per resa för resor med övernattning (tabell 1). De låga boendekostnaderna pekar på att jägarna oftast övernattar hos bekanta, släktingar eller i egen stuga eller bostad.

En genomsnittlig älgjägare lägger ut 20,62 euro om dagen och jagar 13 dagar under en säsong, vilket innebär att de 111 900 älgjägarna som har betalat jaktvårdsavgiften skapar ett årligt penningflöde på cirka 30 miljoner euro. Ändå är detta en underskattning eftersom summan inte inkluderar långtidsanskaffningar.

Älgjakten skapar avsevärd nytta för jägarna

Älgjaktens ekonomiska värde för jägaren kan mätas med konsumentöverskottet, som definieras som skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är villiga att betala för en vara (smärtgränsen) och vad de faktiskt betalar.

Om vi använder resekostnaderna som svararna själva uppger som den uppskattade kostnaden för en jaktdag eller alternativt fastställer resekostnaden utifrån den angivna sträckan och tidsåtgången för resan så ger modellen ett årligt nyttovärde i spannet 150 till 300 miljoner euro. Men inte heller det här värdet täcker det totala värdet på älgjakten eftersom det enbart bygger på verifierbara resekostnader.

Älgjaktens värde förblir således okänt, men undersökningen har gett oss en välgrundad uppfattning om nyttans storleksklass och betydelse för samhället.

Vi berättar mera om den här artikelseriens bakgrund, modeller och antaganden i en rapport som Naturresursinstitutet publicerar inom kort. Skribenterna önskar tacka jägarna som har svarat på frågorna.

Den genomsnittliga penninganvändningen på den senaste älgjaktsresan, fördelat på samtliga älgjägare (även dem som uppgav 0 euro i utgifter) och dem som uppgav enbart verifierbara utgifter.