Klövviltsinventering och betestrycksuppföljning

Bakgrunden är mångåriga erfarenheter av kortvariga och osäkra snöförhållanden, med stora regionala variationer inom landskapet, vilket försvårar genomförandet av inventeringar som ger jämförbara och landskapsheltäckande resultat. Metoden är mycket resurskrävande för alla inblandade och har metodiska begränsningar, där resultatets kvalitet påverkas av både väderförhållanden och deltagandegrad. 

Även riskaspekter, såsom att älgar kan drivas ut på svaga isar är en faktor. Sammantaget bedömer Jaktenheten att snöspårsinventering inte längre utgör ett ändamålsenligt underlag för en modern och uthållig förvaltning. I flera älgförvaltningsområden i södra Finland har snöspårsinventering i praktiken upphört till följd av förändrade klimatförhållanden och brist på stabilt snötäcke, och där metoden fortfarande används sker det i dagsläget mycket selektivt.

Jaktenheten kommer att fortsätta arbetet med traktinventeringar, vilket är en inventeringsform som används för att följa viltstammarnas utveckling över tid. Inom ramen för detta arbete samarbetar vi med forskningsinstitut både i Sverige och i riket. 

Det praktiska arbetet består av uppföljning av betestryck på vegetation samt spillningsinventering i på förhand bestämda provytor. Tillsammans ger dessa metoder ett samlat kunskapsunderlag om både förekomst av klövvilt och dess påverkan på vegetation och skogsmark. Metodiken är oberoende av snö- och väderförhållanden och möjliggör jämförelser över tid. 

Ingen enskild inventeringsmetod är heltäckande, men kombinationen av spillningsinventering, betestrycksinventering och andra insamlade data, såsom observationskort, ger bättre förutsättningar för en långsiktig och systematisk uppföljning av viltstammarna. Spillningsinventeringar har använts inom svensk viltförvaltning i över 50 år och utgör därmed en väl etablerad metod för långsiktig uppföljning. Metoderna ger även möjlighet att samla in data om flera arter, inte enbart klövvilt, vilket stärker helhetsbilden av viltstammarna i landskapet. 

Med vilka intervaller dessa undersökningar kan genomföras är ytterst en ekonomisk fråga. Jaktenheten kommer därför att undersöka intresset och möjligheterna att involvera jaktvårdsföreningarna i vissa delar av det framtida inventeringsarbetet kopplat till traktinventeringar.

Parallellt med inventeringsarbetet är jägarnas egna observationer fortsatt en viktig del av kunskapsunderlaget. Observationskorten ger kompletterande information om förekomst och sammansättning av älg och annat hjortvilt och bidrar till en mer samlad bild av viltstammarnas utveckling. Jaktenheten uppmuntrar därför jaktlagen att fortsätta rapportera observationskort enligt gällande rutiner.