I detta nu råder ett totalstopp för den stamvårdande jakten eftersom våra nationella domstolar inte har godkänt några avsteg från naturdirektivets mål för skyddet av arterna. 

Ett godtagbart syfte

Syftet med arbetsgruppens förslag är framför allt att stöda formuleringen av ett godtagbart syfte vid ansökningen om dispens och när Finlands viltcentral behandlar dispensansökningar. 

Av det här skälet föreslår arbetsgruppen en ändring i jaktlagen sålunda att jord- och skogsbruksministeriet skulle ges befogenheter att med en förordning och i enlighet med naturdirektivets 16 artikel 1 punkt och underpunkt e ange stamvårdande jakt som stöd för dispensövervägandet. 

Hittills har stötestenen uttryckligen varit just detta, att förvaltningsrätterna inte har godkänt de mål som Finlands viltcentral självständigt har formulerat eftersom lagstiftningen inte preciserar målet.  

Motiveringar på regional nivå 

Även de regionala motiveringarna har fått en ökad tyngd i högsta förvaltningsdomstolens domar som ju fastställer riktlinjerna för dispenspraxisen. Arbetsgruppen föreslår därför att förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren ska uppdateras på det viset att stamförvaltningsområdena preciseras exaktare än de är idag, utifrån arternas biologi och andra väsentliga faktorer, och sedan fastställs av jord- och skogsbruksministeriet med en förordning. För förordningens del föreslår arbetsgruppen att det maximala antalet fällningar fastställs per stamförvaltningsområde. Syftet med förslagen är att stöda viltcentralen så att den, när den beviljar dispenser, i högre grad än förut kan ta hänsyn till rovdjuren och deras konsekvenser på regional nivå. 

De ekonomiska och sociala faktorerna

Arbetsgruppen föreslår också följande ändring i jaktlagen; att målet för beviljande av dispens för stora rovdjur skulle motsvara artikel 2 i Bernavtalet och artikel 2.3 i naturdirektivet. Där krävs att hänsyn ska tas inte bara till ekologiska faktorer utan också till ekonomiska och sociala faktorer. 

I naturdirektivets artikel 2.3 stadgas att åtgärderna som verkställs i enlighet med direktivet ska ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och kulturella kraven samt till de regionala och lokala särdragen. 

Träder i kraft 2025?

Arbetsgruppen föreslår att regeringen lämnar en proposition om en ändring i jaktlagen till riksdagen i början av innevarande år (2025) för att den ska hinna träda i kraft innan jaktåret 2025-2026 börjar. Dessutom bör uppdateringen av förvaltningsplanen för björnstammen och slutförandet av förvaltningsplanen för vargstammen inledas omedelbart. För björnens del bör arbetet bli klart på senvåren och för vargens del i höst. På det här viset skulle Finlands viltcentral kunna beakta ändringarna under sommaren när man fattar besluten om stamvårdande jakt på björn. 

Dessutom bör jord- och skogsbruksministeriet aktivt fortsätta med att påverka på EU-nivå. Förändringen i vargens skyddsstatus i Bernavtalet som trädde i kraft i december kräver ännu att EU verkställer bilageförändringen i naturdirektivet. Den här helheten kommer att bidra till att göra den stamvårdande jakten på varg möjlig igen.