Hornen som åldersmätare
Med den nya kalkylatorn går det att uppskatta åldern på en vitsvansbock utifrån måtten på hornen.
Om vi menar allvar med att vårda hjortstammen så bör vi också kunna bedöma åldern på de fällda individerna. Det går förstås inte att mäta hornen förrän bocken är fälld, men med den nya kalkylatorn går det att lära sig bedöma åldern på en bock med tanke på kommande fällningar.
I projektet för att utveckla uppskattningen av vitsvansstammen (Valkohäntäpeurakannan arvioinnin kehittäminen-hanke) samlade vi under jaktåret 2021-2022 in tandprover och hornmått på cirka 770 fällda vitsvansbockar. I insamlingen av materialet deltog jaktföreningar, konservatorer och viltslakterier på olika håll i sydvästra Finland.
På hornen mättes hornhalvans längd, hornkronans inre bredd, diametern på hornet närmast skallen och antalet taggar. På samma individer togs också den ena framtanden som ett prov. Tandproverna skickades till Matsonlaboratoriet i USA för en exakt åldersbestämning. Utifrån materialet skapade Naturresursinstitutet (Luke) en statistisk modell med vilken det går att uppskatta hjortbockens ålder utifrån måtten på hornen.
– Hornmåtten korrelerar positivt; långa horn är i regel också breda och tjocka närmast skallen, berättar specialforskaren Sami Aikio på Luke, som har utvecklat den statistiska modellen.
Taggantalet är en dålig mätare
Ålderskalkylatorn inkluderar samtliga hornmått och deras inbördes förhållanden, men vi skulle nå ett nästan lika gott resultat också med färre mått. En smula överraskande så tillför antalet horntaggar inte någonting väsentligt till åldersbestämningen, när de övriga måtten är kända.
– Taggantalet visade sig vara en rätt så opålitlig åldersmätare, vilket ju är förargligt eftersom det (i motsats till de övriga måtten) går att räkna taggarna på håll och på foto, påpekar Aikio.
Åldersuppskattningen som gjordes av personen som mätte hornen, och uppskattningen som gjordes enligt Lukes statistiska modell, överensstämde rätt väl med bestämningen som gjordes på tänderna. Skillnaderna visade sig främst hos de äldre bockarna där modellen tenderar att underskatta. Det här förklarar å ena sidan varför de gamla bockarna var så få i tandmaterialet och å andra sidan det, att när en expert gör en åldersbestämning så tar han också hänsyn till djurets storlek, proportioner och kondition.
Stora individuella variationer
Det är lätt hänt att man bedömer åldern på en hjortbock enbart utifrån hornen. Men hornen hos jämnåriga bockar kan uppvisa väldiga skillnader i storlek och proportioner. En åldersbestämning enbart utifrån hornen är därför behäftad med en avsevärd osäkerhet. Vid en åldersbestämning ska man därför också bedöma bockens kropp.
– Åldern som kalkylatorn ger är tillförlitligast för normala horntyper. Om hornen däremot är avvikande till proportioner och storlek så är åldersuppskattningen sannolikt inte särskilt tillförlitlig, preciserar Aikio.
Rapporterna i Oma riista
Det är med samma modell, som bygger på hornmåtten, som man också beräknar den uppskattade åldern på de fällda bockarna i Oma riista. När fällningen bokförs går det också att ange hornmåtten. Utifrån dem beräknar man också rapporten på jaktförenings- och jv-föreningsnivå om de fällda bockarnas uppskattade ålder. Informationen kan bland annat användas vid beskattningsplaneringen när man bedömer åldern på bockarna som har blivit fällda under säsongen.
I insamlingen av prover deltog många frivilliga konservatorer och jaktföreningar, och ett par viltslakterier. Vi riktar ett stort tack till er alla som ställde upp; utan er hjälp hade vi inte rott i land det här projektet!
Kalkylatorn i excel hittar du på adressen luke.fi/documents/vhp-sarviikalaskuri eller med QR-koden: