Doftmedel och viltkameror
Del 3 – Mårdhundsindexet
Har du någonsin funderat på hur ditt jaktgängs insatser i jaktmarkerna påverkar mårdhundarna i området? Eller är du intresserad av att jämföra hur mårdhundarnas aktivitet varierar mellan exempelvis två jaktområden? Bland annat de här frågorna kan vi besvara med hjälp av ett mårdhundsindex.
Med indexet kan vi följa med mårdhundsaktivitetens årliga variationer i ett visst område. Indexet visar hur många mårdhundar som rör sig i området efter jaktsäsongen eller med andra ord hur lyckad elimineringen av rovdjuren har varit.
Börja med att utse ett provområde
De intressantaste provområdena ligger invid fågelvatten och våtmarker med stort lokalt värde eftersom det är där som mårdhundarna åstadkommer de värsta skadorna på fågelfaunan. Men mårdhundarna uppskattar också jordbruksmiljöer.
Det är bäst att planera avgränsningen av målområdet innan man beger sig ut i terrängen. Storleken på området avgör vilken utrustning som behövs och mängden bilder att behandla.
Doftposter
För att ställa upp doftposter behöver du ett effektivt doftmedel för små rovdjur och viltkameror med UV-blixt. Idén med doftmedlet för små rovdjur är att locka mårdhundarna i området till viltkameran. Den här kombinationen av doftmedel och kamera kallas doftpost.
Doftposterna placeras ut i målområdet med minst 500 meter landförbindelse emellan. Det betyder att man med fyra doftposter täcker ett område på cirka 100 hektar.
Planering och realisering
Idén går ut på att ta bilder av de vuxna mårdhundar som har överlevt vintern. Den rätta tiden för fältarbetet är månadsskiftet maj-juni. Då har mårdhundsungarna ännu inte lämnat boet. Märk ut doftposterna på kartan innan ni beger er ut i terrängen för att ställa upp dem. På det viset försäkrar du dig om att de ligger tillräckligt långt från varandra.
För varje doftpost behöver du en cirka 25 cm lång trästicka och en knytnävsstor sten. Applicera doftmedlet på stickan och stenen, och stick därefter ner stickan i marken bredvid stenen. Sätt sedan upp viltkameran så att den fotograferar posten ur en vinkel där det går att urskilja besökarna tydligt på bilderna.
Följ med doftposterna via viltkamerorna i fem dagar och behandla därefter resultatet. Om du varje år placerar doftposterna på samma platser så ger mårdhundsindexet dig ett gott jämförelsematerial.
Så skapar du indexet
Utifrån antalet mårdhundar som blir fotograferade vid doftposterna räknar du ut ett årligt indexvärde. För individualiseringen använder vi halvtimmesregeln. Det vill säga att mårdhundarna betraktas som olika individer om det har gått mer än en halv timme mellan bilderna. Alltså; om det rasslar in tjugo bilder av en mårdhund inom en halvtimme så tolkas djuret som en och samma individ.
Indexet räknas ut med följande formel: antalet fotograferade mårdhundar / antalet doftposter / 5 (dygn). Ett exempel: om vi från fyra doftposter och under fem dygns tid får bilder på 24 individer så beräknar vi: 24/4/5= 1,2. Mårdhundsindexet för det här området är alltså 1,2.
Följ med förändringarna
Bara vi upprepar provet på samma sätt varje år så kan vi med mårdhundsindexet åskådliggöra variationerna i mårdhundarnas aktivitet i provområdet.
Det är väldigt intressant att följa med variationerna i indexet exempelvis när jakttrycket i provområdet ökar. Indexet är särskilt givande om provet görs före och efter jakten i områden där det inte har jagats förut. Då ger indexet oss en god uppfattning om hur jakten påverkar mårdhundarnas aktivitet i området. Mindre aktivitet = färre plundrade fågelbon!
| År | Index | Anmärkningar |
| 2017 | 2,1 | Test av nytt område |
| 2018 | 1,5 | Jakt med tre kanufällor |
| 2019 | 0,6 | Jakt med kanu och spets |
| 2020 | 1 | Markägaren förbjöd jakt i området |
Ett verktyg för viltvården
Mårdhundsindexet har visat sig ha ett starkt samband med bland annat mårdhundens plundring av bon med ägg. Indexet är därför ett användbart verktyg också för viltvården.
