Jägare köpte cirka 85 000 tillstånd för statens områden
Undantagsåren 2020–2021 verkar ha ökat de statliga områdenas popularitet för jakt och fiske permanent. Efterfrågan på jakttillstånd skulle vara ännu större i många områden, men jakten begränsas med kvoter.
Cirka 85 000 jakttillstånd har köpts redan fyra år i rad. Antalet tillstånd kan inte öka mycket mer, eftersom Forststyrelsen tryggar hållbara viltbestånd och den så kallade sociala hållbarheten genom att fastställa regionala och objektspecifika kvoter.
Det finns dock tillstånd för jägare under hela säsongen på objekt som inte är de mest populära. Även om i synnerhet tillstånden för hönsfågeljakt säljs slut för de mest eftertraktade områdena, säljs årligen endast cirka 80 procent av hela landets kvot.
– Möjligheterna att jaga annat småvilt än skogshönsfåglar på statens områden är större än vad som utnyttjas. Ifjol skaffade jägarna endast 22 procent av tillstånden för jakt på vattenfågel och hare som såldes under säsongen, säger Ahti Putaala, ledande expert på jakt.
Hönsfågeljakt intresserar jägarna
Jägarna föredrar hönsfågeljakt på statens områden. Av alla jakttillstånd som skaffades var 79 procent hönsfågeltillstånd. Flest jakttillstånd köptes för områdena Naruska-Tuntsa och Vintilä i Savukoski samt i jaktområdena i Yli-Ii och Puolango. Fler än 1 500 jakttillstånd såldes för vart och ett av områdena.
I siffrorna ingår inte älgjaktstillstånd, eftersom älgjaktsällskapen söker områden hos Forststyrelsen och inte enskilda jakttillstånd. Ifjol jagade sammanlagt 26 961 jägare i sällskap i statens områden. Älgjaktens popularitet har minskat något under de senaste åren, samtidigt som älgbeståndet har minskat.
De som jagar och fiskar på statens områden ger betydande tilläggsinkomster för mållandskapen. Förra året köpte de tjänster för 51,8 miljoner euro. Jägarnas och fiskarnas sysselsättande effekt var 274 årsverken, vilket främst riktades till östra och norra Finland.
