Vargarna blir fortsättningsvis fler

I mars fanns det med största sannolikhet 42 familjeflockar, vilket är 14 procent mera än året innan. Paren har blivit färre, men det totala antalet individer var 7 procent större än i mars i fjol. I mars detta år fanns det med största sannolikhet 310 vargar här i landet.

Vargstammen är fortsättningsvis starkt koncentrerad till västra Finland, där det i mars enligt uppskattningarna fanns 28 familjeflockar. Ungefär en tredjedel av familjeflockarna levde i det östra stamförvaltningsområdet.

I både väster och öster visade det sig finnas två familjeflockar mer än i fjol. De nya familjeflockarna i västra Finland finns i vitsvansområdet i sydväst medan de två nya flockarna i östra Finland rör sig vid östgränsen. I insjöområdet i mellersta och sydöstra Finland fanns det i likhet med de senaste åren bara några få vargrevir.

Vargen återkom till Finland på 90-talet som en etablerad reproduktiv art och stammen har sedan dess vuxit med i genomsnitt 10 procent per år. Åren 2007 till 2011 minskade stammen i östra Finland, men sedan 2017 har antalet familjeflockar i öster inte haft någon tydlig uppåt- eller nedåtgående riktning utan tillväxten har huvudsakligen ägt rum i väster. I västra Finland ökade antalet familjeflockar med i genomsnitt 21 procent under åren 2017 till 2023; tyngdpunkten i vår vargstam har sedan 2018 legat i väster.

I väster är vargarna koncentrerade till vitsvansområdet i sydväst; där fanns det 15 familjeflockar i mars detta år. De här flockarna utgör 36 procent av samtliga bekräftade familjeflockar i landet och 43 procent av de familjeflockar vilkas revir bedöms ligga i sin helhet innanför landets gränser.

Prognosen

Antalet vargar når sitt årsminimum i mars innan valparna föds i april-maj. Förändringarna efter mars beskrivs med en populationsmodell som bygger på data från flera år och ingående kunskaper om vargens biologi. Modellen beskriver vargpopulationen söder om renskötselområdet som en helhet och beaktar alltså inte de regionala skillnaderna.

Om det inte blir någon stamvårdande jakt förutspås antalet vargflockar som lever helt och hållet inom landets gränser vara 30-55 i november i år (med 90 % sannolikhet) och 27-51 i mars nästa år. Antalet flockar kommer således med 71 procents sannolikhet att vara större än i mars i år.

I höstas sex revir i östra renskötselområdet

I höstas gjordes bedömningen att det fanns fem flockar nära östgränsen i renskötselområdet. Flockarna fanns i Salla (2), Kuusamo (2) och Suomussalmi (1). Utöver dem upptäcktes ett par i Suomussalmi med ett revir som i sin helhet låg inom landet.

I renskötselområdet fälldes rekordmånga vargar; 47 stycken, vilket utgör 78 procent av den kända totala dödligheten (60 vargar). Antalet renar som har bokförts som vargdödade var i fjol totalt 1 261. Siffran ligger över medeltalet för de senaste åren, men aningen under noteringen för 2021. Då bokfördes 1 533 renar på vargarnas konto.

Korsningar mellan varg och hund

Att hålla den vilt levande vargen rasren ingår som en viktig del i arbetet med att följa vargstammen. Alltså att upptäcka hybrider mellan varg och hund. Med en speciell DNA-analys går det att identifiera hybrider med stor tillförlitlighet.

Hybriderna räknas inte in i vår vargstam

Bland DNA-proverna som togs under säsongen 2022-2023 påträffades inalles åtta hybrider i tre olika områden; sex i Ylämaareviret vid gränsen i sydost, en i Kasköreviret i Närpes och en i Tuupovaara. I Ylämaa konstaterades redan vintern 2021-2022 att det fanns hybrider i flocken.

Enligt släktskapsanalysen är Närpesvargen nära släkt med hybriderna i Ylämaareviret. Troligen är den en ung individ som har vandrat iväg från reviret där den föddes.

I Tuupovaara togs i november i fjol ett DNA-prov som visade sig höra till en hybrid som infångades på senhösten i fjol och avlivades efter beslut av veterinär. Individen betedde sig tamt och hade då den fångades ett halsband, vilket visar att den hade varit någons husdjur.

Ett gott informationsunderlag

Under granskningsperioden 1.8 2022–28.2 2023 bokförde kontaktpersonerna för stora rovdjur totalt 3 710 observationer av flockar och par, vilket är 11 procent mera än året innan. På 1 198 prover gjordes en DNA-analys; av dem var 1141 urin- eller avföringsprov insamlade i terrängen. Merdelen av proverna (66 %) samlades in av frivilliga. 82 % av DNA-analyserna lyckades, vilket är den största andelen under de senaste åren.

Observationerna och de insamlade proverna spelar en avgörande roll för arbetet med att följa vargstammen. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till er alla som har deltagit i terrängarbetet!

Vargstammen 2023 (på finska, pdf, Naturresursinstitutet)