Nästan 50 000 timmar fångst av främmande rovdjur på Helmi-objekten ifjol

Finlands viltcentrals och Forststyrelsens gemensamma projekt Helmi-främmande rovdjur har sökt och utbildat frivilliga fångstdeltagare, erbjudit fångstutrustning och hjälpt till att få nya områden med i projektet för fångst av främmande rovdjur på 73 av Finlands värdefullaste fågelvattenobjekt. Projektets 385 fångstdeltagare utförde år 2022 sammanlagt 48 159 arbetstimmar (26,76 årsverken) fångstarbete. På ett fångstobjekt utfördes i snitt 718 timmar arbete med att avlägsna främmande rovdjur.

Jämförelse av fångsttimmar och bytesmängd verkar ge en tämligen bra bild av rovdjurstätheten i ett område. I regel fick man i rovdjurstäta områden större mängd byte med mindre arbetsinsats. Målet är att man i alla områden ska se en tydlig minskning i mängden byte jämfört med antalet använda timmar. Med andra ord att man knappt ska få något byte alls trots att man bedriver fångst.

Tusentals mårdhundar och hundratals minkar som byte

Avsikten med arbetet med att avlägsna främmande rovdjur är att fångsten ska vara så stor att bytesmängderna minskar drastiskt och rovdjursstammen minskar. Visshet om att man har lyckats uppnås först efter flera år med uppföljning av bytestrenderna. Ifjol var fångstdeltagarnas sammanlagda byte 657 minkar och 4 087 mårdhundar. Jämfört med bytesmängderna år 2021 var den bytesmängd på Helmi-objekten som registrerades i tjänsten Oma riista för minkens del tre gånger större och för mårdhundens del 2,3 gånger större.

Enbart bytesmängden är emellertid en dålig mätare av fångstens effekt. Bytesmängden / 1000 hektar visar hur mycket rovdjur som borde avlägsnas för att fångsten ska ha en inverkan på rovdjursstammen i området. Flest mårdhundar per 1000 hektar har avlägsnats i Nyland (29 individer / 1000 ha) och flest minkar i Savolax-Karelen (4,9 individer / 1000 ha).

Av allt fångstarbete gjordes 65 procent under hösten och 25 procent på vårvintern. Tidsmässigt är bytet för bägge arterna koncentrerat till hösten. Då löper fångstarbetet ofta lättare och unga individer fångas. För ökad effekt strävar man efter att öka fångsttrycket under våren i synnerhet för mårdhund.

Omfattande material

Inom projektet samlas fångstdata in av projektet Helmi-främmande rovdjurs åtta planerare och av närmare 400 frivilliga fångstdeltagare. Vid insamlingen av data har man strävat efter att få med alla centrala uppgifter som berättar något om fångstverksamhetens kvalitet. Via tjänsten Oma riista insamlas uppgifter om bytesmängderna samt om plats och tidpunkt för fångsten. I samma tjänst visas placeringen av projektets fångstutrustning på objektet.

Dessutom samlas månatligen in uppgifter om fångstdeltagarnas arbetstimmar per fångstmetod. Arbetstimmarna behövs både som grund för fångstersättningarna som betalas av projektet Helmi och för fastställande av fångstinsatsen i olika områden. Med hjälp av mängden arbetstimmar för olika fångstmetoder är det möjligt att avgöra hur effektiv fångsten och olika metoder är i olika områden.

För effektiverad fångst

Det första hela fångståret med dess bytesmängder och bytesinsatser skapar en basnivå utifrån vilken fångstens utveckling kan följas upp. I sin helhet har starten av Helmi-fångstverksamheten varit lyckad. Jägarna har nästan utan undantag satt igång med fångstverksamhet på objekten. På nya objekt har bytesmängderna beträffande mink och mårdhund ökat flerdubbelt jämfört med tidigare kända bytesmängder. Det finns emellertid utrymme för effektivering, och för att öka och upprätthålla fångsteffekten krävs i många områden mycket utbildning och motivering.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet finansierar fångstarbetet tillsammans. Projektet Helmi-främmande rovdjur stöder tillsammans med Helmi-programmets övriga åtgärder återhämtningen hos det minskade sjöfågelbeståndet. Mer information om projektet och främmande rovdjur på vieraspeto.fi.