Stängsel skyddar skadeutsatta odlingar

Hjortarna och rådjuren har blivit fler, vilket innebär ett ökat värde för jägarna och de övriga naturvännerna. Men uppgången avsätter också sina spår i odlingarna.

Antalet ersättningsberättigade skadefall har under de senaste tio åren varierat mellan nästan tvåhundra till drygt sexhundra medan den sammanlagda ersättningssumman har varierat mellan 170 000 och 670 000 euro. Skador orsakade av licensbelagda hjortdjur är ersättningsberättigade, vilket betyder att rådjursskador inte ersätts.

Genom reglering av hjortdjuren på ortsnivå och jakt koncentrerad till skadeutsatta objekt går det att effektivt minska på skadorna. Men merparten av skadorna inträffar på sommaren, mellan jaktåren, när skörden mognar.

Vad skogsskadorna beträffar går det att använda avskräckningsmedel som trico, som har visat sig vara effektivt. Men effekten bygger på en avskräckande smak, så medlet kan inte användas för att skydda växter som ska ätas.

Odlingar kan skyddas med el- och viltstängsel, som Finlands viltcentral beviljar producenter. Viltstängsel av stål beviljas enbart fleråriga värdefulla odlingar, som fruktträd. Medlen för stängslen som viltcentralen beviljar kommer från licensavgifterna för hjortdjur och kan därför beviljas enbart för att förhindra skador orsakade av licensbelagda hjortdjur. Till beviljningsgrunderna hör en bedömning av skadeläget och ersättningsvärdet på det som odlas, som i sin tur bestäms av marknadspriset och den årliga medelskörden. Arbetet med att sätta upp stängslet räknas som självriskandel.

I synnerhet på stora odlingar kan det bli ett drygt arbete att sätta upp och underhålla ett stängsel. Ofta går det ändå att avtala om talkohjälp med jaktföreningen på orten.

Elstängsel med nätström eller batteri?

Att sätta upp ett elstängsel är ingenting krångligt, men det finns några saker att tänka på.

Börja med att välja det lämpligaste elaggregatet. Det finns två slag att välja mellan – nätanslutna och batteridrivna. Den nätanslutna är ofta både billigare och driftsäkrare, men den kräver nätström. Det måste alltså finnas ett eluttag inom räckhåll.

Ett batteridrivet aggregat av god kvalitet är dock ett fullgott val och kan förses med solceller. När solen skiner slipper man byta och ladda batteriet. Det bästa valet är ett lågspänningsbatteri på ungefär 130 ampertimmar. Kom ihåg att skydda det mot väder och vind!

Stängsla med omsorg

Börja med förarbetet innan du sätter upp stängslet. Jämna till marken och rensa bort växtligheten så ingen kontakt uppstår mellan växter och elband. Slå växtligheten under sommaren så fort gräset har blivit för högt.

Fem meter är ett lagom avstånd mellan stolparna. På längre raksträckor kan du här och där sätta stödstolpar av trä eller metall så inte stängslet börjar luta. Sätt stödstolpar också i alla hörn.

Ett elstängsel för hjortdjur brukar ha fyra elband ovanför varandra. Det understa på 30 cm höjd, det andra 25 cm ovanför det understa och de två följande med 50 cm emellan. Förbind elbanden så, att strömmen går i samtliga band. Skarva inte med knutar utan använd riktiga skarvstycken.

Grinden kan göras 4,5 meter bred med strömförande fjädergrindar. Då kan lantbruksmaskiner passera in och ut utan något behov av att riva stängslet. Fäst fjädergrindarna med ett lätt drag så de inte hänger.

För jordningen behövs det minst två meterlånga jordspett som slås ner i marken ungefär en meter från varandra och ansluts till aggregatet. Jordningen fungerar bäst i fuktig jord, som en dikesbotten.

Jordningen får inte läcka mer än en kilovolt, annars tappar stängslet effekt.

Spänningen i stängslet och jordningen och slagenergin kan testas med en mätare. Slagenergin ska ligga på ungefär fem joule och spänningen på minst fem kilovolt.

Regelbundet underhåll

Stängslet kräver regelbundet underhåll; hängande band ska spännas, solpanelerna torkas rena och växtligheten under banden slås. Kontrollera samtidigt också spänningen. Utanför säsongen ska utrustningen förvaras i rumstemperatur och batteriet hållas laddat.