Toppjakt och stamvård av vargen

I större delen av vårt land fick vi i höstas tillfälle att njuta av urstarka hönsstammar. Under älgjakten i november-december fick vi se verkligt stora orrflockar. För orrens del står toppjakten i januari i östra och norra Finland helt klart på hållbar grund. I de här landsdelarna är dessutom snöläget idealiskt för hönsen; på sina håll ligger snön djup och mjuk, så det går utmärkt att gräva ner sig. För toppjägare är snöläget till och med besvärligt eftersom många skogsbilvägar är oplogade. Men njutningen är desto större efter ett lyckat fällande skott eftersom jägaren har fått jobba så svetten lackar.

Halvvägs in i december utfärdade Jord- och skogsbruksministeriet sin förordning om stamvårdande jakt på varg. Ett stort antal utlåtanden hade getts om utkastet. Som väntat hade de i stort sett fördelat sig på för och emot. Personalen på Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter nödgades i skyndsam ordning fatta besluten om dispenser för att inte behandlingen av eventuella överklaganden skulle försena inledningen på jakten alltför mycket. Förhoppningsvis kommer överklagandena (om sådana inkommer) inte att leda till verkställighetsförbud; vi vill ju göra vargen mera acceptabel som vilt i vårt land. Senast det var möjligt med stamvårdande vargjakt utanför renskötselområdet innebar det en klar ökning av allmänhetens förtroende för hanteringen av vargkonflikten och en positiv inställning till vargen.

Ibland får vi faktiskt höra positiva jaktnyheter från EU-hållet! EU-kommissionen bytte ståndpunkt beträffande förbudet mot jakt och fiske i strängt skyddade områden eftersom det betraktades som grundlöst. Det ska bli intressant att se om och när den här principen förvandlas till ”kött” också i vårt land!