Åland tar upp kampen för ejdern
Ejderns trängda belägenhet i vår skärgård är numera allmänt känd. Det kraftiga predationstrycket har nästan drivit arten till utrotning och den yttre skärgården, ejderns typiska häckningsmiljö, har tömts på ejdrar. På några få undantag när. På åländska Lågskär och på Stora och Lilla Båtskär pågår kampen för de återstående ejdrarna.
Fyrön Lågskär söder om Mariehamn ligger långt ute i havsbandet. Ön utgör en av de yttersta bitarna av finskt territorium före gränsen till Sverige och har länge varit känd för sin stora ejderpopulation.
Ungefär tusen ådor häckar varje år på ön, men populationen har under de senaste åren varit allvarligt ansatt av rovfåglar. Havsörnar har dödat honorna i boet och ätit ägg och ungar. Dessutom har korpar och kråkor häckat på ön och bidragit till ejderns häckningskatastrof. Under de senaste åren har förödelsen varit nästan total och knappt några ejderungar alls har hunnit bli flygga. Det finns dock inga landrovdjur på ön eftersom den ligger utom räckhåll ute i havet.
Aktiva åtgärder
Skogsbruksbyråns enhet för jakt och viltvård som ansvarar för viltet i landskapet Åland och jaktförvaltare Robin Juslin har inlett aktiva åtgärder för att skydda ejdrarna.
Den främsta åtgärden är att ordna med fortlöpande mänsklig närvaro på ön under häckningstiden. Fyren på ön är uthyrd till Birdlife som bemannar stationen enligt avtal under hela häckningstiden.
Den mänskliga närvaron stör havsörnens jakt, men människorna måste vara på benen redan i gryningen. Ute på uddarna har man ställt upp människoliknande dockor som byter plats allt emellanåt så inte havsörnarna vänjer sig vid dem. Dessutom hindrar störandet havsörnarna från att häcka på ön.
Kråkfåglarna avlivas
Skyddsjakt är termen som används på ön för åtgärderna som tillämpas på korp och kråka. Man har ansökt om tillstånd för att eliminera dem. Tidigare häckade ett korppar på ön och där fanns flera kråkrevir. En korp avlivades i våras så fort den hade installerat sig i sitt revir. Åtgärden räckte till för att avskräcka korparna från att häcka på ön. Inalles 24 kråkor sköts i våras under några jaktresor. Samtliga kråkor går det inte att avliva, men avhysningarna från reviren på ön innebär en klar förbättring.
I våras räknade vi till 39 plundrade bon, vilket inte utgör mer än fyra procent av häckningen. Ett gott resultat! Så länge kråkfåglarna fick husera fritt på ön uppgick plundringarna till tiotals procent.
Den praktiska elimineringen sköttes av viltvårdsenheten.
2021 – ett gott år
De vidtagna åtgärderna har varit verkningsfulla. Vi förmådde hålla havsörnarna borta när ejderungarna kläcktes kring den 14 maj. Förr fanns det tiotals havsörnar men nu visade sig bara några få. I slutet av maj ökade antalet örnar och de jagade ejderungar. Men de tidigast kläckta var redan såpass stora att de hade större utsikter att överleva. De senare kläckta hamnade i örnarnas klor.
Inventeringen av ungar som gjordes den 25 juni på Lågskär visade att cirka 750 ungar fortfarande var i livet. Vid inventeringen året innan, 2020, påträffades inte fler än tio ejderungar i livet. Årets resultat uppgick till cirka 0,8 ungar per ruvande åda. Dessutom hade antalet ruvande honor ökat med 33 procent sedan 2017, då de ruvande ådorna räknades första gången.
Under tak på Båtskär
Båtskären ligger söder om Mariehamn, utanför Järsö. På Lilla Båtskär häckar ett stort antal ejdrar och de har samma bekymmer som ejdrarna på Lågskär.
Verksamhetsledaren Lucas Wideman på Naturskyddsföreningen Ådans vänner och medlemmarna har inlett ett program för att skydda ejdrarna. På vågbrytaren på Lilla Båtskär häckar en betydande koloni tobisgrisslor och på Stora Båtskär finns en tordmulekoloni.
Föreningen har ordnat med bemanning under häckningstiden på öarna för att störa havsörnarna.
Kråkor och trutar elimineras om sådana försöker plundra bon. Medlemmarna har byggt skyddande tak för ejdrarna som döljer de ruvande honorna från spanande rovfåglar. Det finns ungefär 140 ruvande ådor och 40 under tak. Ejdrarna har tagit väl emot skydden.
Taket skyddar bäst när det kombineras med mänsklig närvaro. Kråkorna skulle sannolikt hitta de skyddade bona om de fick spankulera fritt omkring på ön och spana. Det går ju inte lika fort att upptäcka en ruvande åda under tak, vilket ger skyddspersonalen tid att reagera på närgångna kråkor.
Flygga fågelungar
Även på Båtskär har skyddsåtgärderna gett ett gott resultat. Det finns fler ruvande ådor än förut. Boplundringarna ligger på en låg nivå och ungarna hinner bli flygga.
Räkningen av ungar som gjordes den fjärde juli gav 362 ungar, vilket betyder cirka 2,5 överlevande ungar per ruvande hona. Det här vore inte möjligt om vi lät ejdrarna klara sig på egen hand.
Skötselprogrammet, som inkluderar den fortlöpande närvaron, störningen av havsörnarna, elimineringen av trutar och kråkor, och den effektiverade elimineringen av landrovdjur på öarna norr om Båtskären och på Järsö udde skapar förutsättningar för ejdrarna att lyckas med häckningen. Om minken eller mårdhunden kom åt att etablera sig på de här öarna skulle de hota fåglarna på Båtskären. På vintern håller fartygstrafiken farleden öppen så mårdhundarna inte kan raska över isen. Från Båtskären är det cirka 1,2 kilometer att simma till ön Nyhamn. Både minken och mårdhunden klarar av den sträckan.
Den mänskliga aktiviteten är avgörande
Lågskär och Båtskären är goda exempel på hur vi också med begränsade resurser kan åstadkomma betydande naturskyddsresultat i vår skärgård. Om vi förlorar dessa våra sista ejderbarnkammare där fågelungarna hinner växa sig flygga vore det ett hårt slag mot hela ejderstammen. Produktionen av ungar på sådana här platser gör det möjligt för ejdern att sprida sig tillbaka ut i skärgården.
Självfallet under förutsättningen att det också annanstans finns gynnsamma levnadsbetingelser!
