Vem har tassat här?
Ett sätt att följa med viltstammarna i hemtrakterna är att observera spåren. Emellanåt kan det ändå vara svårt att med säkerhet avgöra arten. Ofta går det ändå att ringa in några kandidater.
Rävspår liknar hundspår väldigt mycket; den största skillnaden ligger i gångsättet. Spårlöpan efter räv löper som ett pärlhalsband medan hundens spårstämplar vinglar hit och dit. Rävens framtassar är större än baktassarna. Framtassen är cirka 5,5-7 cm medan baktassen är 5-6 cm. Steglängden varierar med hastigheten. Ju mera fart desto längre steg. Baktassarna trampar i framtassarnas spår.
Här är det svårt att avgöra om det är skogshare eller fälthare. Skogsharens framtass brukar vara 5-7 cm och baktassen 7-10 cm. På fältharen är framtassen 5-6 cm och baktassen 7-9 cm. Bägge tar språng på det viset att framtassarna landar bakom varandra och baktassarna bredvid varandra och framför framtassarna.
Ekorren rör sig enbart i språng, vilket syns på spåren. Framfoten är vanligen 3-4 cm och bakfoten cirka 5-6 cm. Ett ekorrspår börjar och slutar vid ett träd. Ekorren löper med bakbenen bredare än frambenen och språnget brukar vara 40-80 cm. Det är ett verkligt långt språng med tanke på att kroppslängden på en vuxen ekorre är 19-28 cm.
Det här är spåret efter en ekorrunge. Nej, jag skojar bara, det är spåret efter en större skogsmus. Den rör sig i språng på samma sätt som ekorren. Dessutom föds ekorrungarna mellan april och september, då det förhoppningsvis inte finns så här mycket snö!
Det händer att man är osäker på vilket djur det är fråga om. Här är spåren så runda att det tyder på lodjur, men lon brukar inte lämna spårstämplar bredvid varandra. Först syntes inga klor, men jag följde spåren och hittade avtryck där klorna syntes. Det tyder på ett kattdjur. Säker på saken är jag inte, men det går ju att spekulera!
