Nu har en ändring faktiskt blivit gjord i vargens ställning. Den flyttades nämligen från naturdirektivets bilaga IV till bilaga V. Det här är ingenting mindre än den första gången som en ändring införs i naturdirektivets bilagor för någon art, utom vid förhandlingar om EU-medlemskap.

Vad orsakade bilagebytet?

Som startskottet för ändringen kan vi betrakta den resolution som Europaparlamentet antog den 24 november 2022 om skyddandet av husdjursproduktion och stora rovdjur.

I resolutionen uppmanades kommissionen att kontinuerligt bedöma vetenskapliga rön för att kunna ändra på arters skyddsstatus när den önskade skyddsnivån är uppnådd. Dessutom lyfte resolutionen tydligt fram faktorer som att vargarna blir fler, de ökade angreppen på husdjur och bristen på flexibilitet hos naturdirektivets bilaga IV vid myndighetsutövning.

Resolutionen ledde till att kommissionen aktiverade sig och började i april 2023 samla in material om de stora rovdjuren. Materialet inhämtades från experter, intressegrupper och rapporter skrivna av nationella myndigheter.

Materialet gav emellertid ännu inte kommissionen en tillräcklig helhetsbild för planeringen av de fortsatta stegen. Som en komplettering öppnade kommissionen i september 2023 en webbenkät där den uppmanade lokalsamhällen, forskare och övriga berörda att i skyndsam ordning skicka in uppdaterad information om vargstammen och konsekvenserna av vargen.

Samtidigt fastslog kommissionen att den utgående från materialet skulle fatta beslut om ett förslag för att vid behov kunna införa en ändring i vargens skyddsstatus inom EU, uppdatera det juridiska ramverket och öka flexibiliteten. I ett pressmeddelande kryddade kommissionens ordförande enkäten så här: ”På somliga håll i Europa har vargflockarna blivit ett reellt hot mot husdjur och eventuellt också mot människor.”

I december 2023 publicerade kommissionen en utredning som visade att vargstammarna hade blivit avsevärt större och att de spred sig allt mer inom EU.

Enligt utredningen finns det inom EU:s 23 medlemsstater drygt 20 000 vargar och fortplantningsdugliga vargflockar, vilket visar att skyddandet har fungerat. Enligt kommissionen har detta blivit möjligt tack vare skyddande lagstiftning, av att allmänhetens attityder gentemot vargen har blivit positivare och av att livsmiljöerna har blivit bättre. Å andra sidan har det ökade antalet vargar lett till fler konflikter med människan, i synnerhet beträffande attackerna på husdjur. I vissa regioner har det uppstått ett klart större behov av att få vargproblemet under kontroll.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen formulerade sig så här i ett pressmeddelande den 20 december 2023: ”Vargarnas återkomst är en god nyhet för mångfalden i Europa. Men att vargflockarna är koncentrerade till vissa regioner i Europa innebär tyvärr ett reellt hot mot husdjur. Berörda myndigheter har därför bett om ökad flexibilitet för att kunna hantera kritiska vargkoncentrationer aktivare än de kan idag. Det här bör vi underlätta på EU-nivå och processen som kommissionen idag har inlett utgör ett viktigt steg på vägen. Jag är synnerligen övertygad om att vi förmår finna riktade lösningar för att skydda både mångfalden i naturen och näringslivet på landsbygden.”

Ändringen i Bernkonventionen

Utgående från det ovanstående presenterade kommissionen sitt beslutsförslag för rådet, för en ändring av vargens skyddsstatus i Bernkonventionen. Detta av den anledningen att skyddandet av vargen bygger på den internationella Bernkonventionen om bevarande av europeiska vilda djur och växter och deras naturliga livsmiljöer. Både EU och unionens medlemsländer har skrivit under konventionen. Skyldigheterna i Bernkonventionen har i EU verkställts genom naturdirektivet, även kallat habitatdirektivet.

Här ska vi notera att vargens skyddsstatus i konventionen bygger på de vetenskapliga data som var tillgängliga när konventionen antogs 1979. Även i det här avseendet var tiden mogen för en revidering av vargens skyddsstatus utifrån dagens vetenskapliga vetande.

Steg för steg framåt

Kommissionens förslag om ett byte av bilaga godkändes i EU-rådet den 26 september i fjol. Därefter kunde ett officiellt förslag skickas till Bernkonventionens ständiga kommitté.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah kommenterade saken i ett pressmeddelande från ministeriet så här: ”Beslutet är betydelsefullt och nödvändigt för att åstadkomma en ändring av riktningen för rovdjurspolitiken. Vi måste ta hänsyn till förhållandena på ortsnivå och att de stora rovdjuren blir allt fler. Bakom beslutet ligger ett enormt påverkansarbete och Finland har under det senaste året varit oerhört aktivt i frågan på EU-nivå. Samarbetet med andra länder som tänker likadant har varit gott. Det glädjer mig att det bland medlemsländerna finns förståelse för hur viktigt det är att vi har en socialt hållbar förvaltning av vargstammen. Kommissionen åtnjuter nu ett helhjärtat stöd för att gå vidare med ärendet.”

Bernkonventionens ständiga kommitté godkände EU:s förslag på sitt möte den 6 december i fjol. Vargen flyttades från konventionens bilaga II (strikt skyddade arter) till bilaga III (skyddade arter).

Vargen byter bilaga i naturdirektivet

I Bernkonventionen trädde bilagebytet i kraft den 7 mars i år, vilket innebar att ändringen också skulle införas i EU:s lagstiftning. Detta gjordes genom att man flyttade vargen från naturdirektivets bilaga IV (strikt skyddade arter) till bilaga V (skyddade arter). Kommissionen sölade inte med ärendet utan klubbade av ändringsförslaget samma dag.

Därefter godkände medlemsländernas representanter (på coreper-nivå) den 16 april förslaget om att ändra vargens skyddsstatus i enlighet med uppdateringen i Bernkonventionen. I rådets pressmeddelande underströks att syftet är ökad flexibilitet i förvaltningen av vargstammarna och att underlätta samexistensen med människan, samt att minimera konsekvenserna av de allt fler vargarna, bland annat de socioekonomiska svårigheterna. Samtidigt påpekades att medlemsstaterna ändå kan, om de så önskar, nationellt behålla en striktare skyddsstatus.

EU-parlamentet röstade för ändringsförslaget den 8 maj (371 för, 162 emot och 37 blankt). Det sista steget i processen var EU-rådets officiella godkännande den 5 juni.

Direktivändringen publiceras i EU:s officiella tidning och träder i kraft tjugo dagar efter publiceringen. Därefter har medlemsländerna 18 månader på sig att implementera ändringen i sin nationella lagstiftning.

Behandlingen av bilageändringen var en utdragen byråkratisk process, men den gjorde det omöjliga möjligt!

Vad händer sedan?

Bilageändringen ger medlemsstaterna utökad handlingsfrihet vid förvaltningen av vargstammen. Fria händer är det ändå inte tal om eftersom medlemsstaterna fortsättningsvis är skyldiga att uppnå och bevara en gynnsam skyddsstatus för vargen.

I höst och vinter klarnar det hur vi i praktiken implementerar bilagebytet i vår nationella lagstiftning!