Forskning

Triangelinventeringarna förutspår ett gott jaktår

Under de senaste fem åren har det gått stadigt uppåt för skogshönsen. I flera regioner har stammarna hållits på fjolårets nivå, vilket kan sägas känneteckna ett gott hönsår.

Text Andreas Lindén och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Bild Getty Images

Publicerad30.8.2022

För orren och tjädern ligger tätheterna en aning ovanför långtidsmedelvärdet medan järpen ligger nära sitt medelvärde och ripan strax under. Det finns gott om regionala variationer, i synnerhet för orren.

Andelen vuxna i orrstammen har ökat, på sina håll till och med kraftigt, även om stammen totalt sett är så gott som oförändrad. Fjolårets exceptionellt goda produktion av ungar har gett resultat. Hos de övriga hönsfåglarna visar sig det här ändå inte lika tydligt.

I Norra Karelen och Norra Savolax finns det markant mera höns än normalt. Även i Uleåborg och Lappland finns det gott om orre och tjäder. I övriga regioner är stammarna proportionellt sett mindre, men läget varierar mellan regionerna och arterna.

En genomsnittlig häckning

Under den gångna sommaren har häckningen legat på medelnivå för samtliga arter, och på sina håll till och med högre. För orren är andelen ungar svagare än i fjol. Läget visar sig också i andelen hönor med ungar och kullstorleken. Även järpens kullar var mindre än i fjol.

Skogshönsens produktion av ungar är knuten till temperaturen på försommaren. Värme gynnar kullarna eftersom det då finns gott om insekter att äta. I år var försommaren kylig i stora delar av landet och senvåren var sen. Juni blev varmare mot slutet och juli var normal. Blåbärs- och lingonskörden har varit riklig i hela landet, vilket tryggar födan för skogshönsen och ungarnas överlevnad på hösten.

Orren

Orrens täthet efter häckningen har legat som förut, strax ovanför långtidsmedelvärdet.

I Norra Karelen, Norra Savolax, Uleåborg och Lappland noterar vi snudd på rekordartat höga tätheter. Även i Kajanaland var tätheterna högre än normalt. Hos samtliga ovannämnda har den vuxna delen av stammen vuxit avsevärt sedan fjolåret även om totaltätheten skulle ligga kvar på fjolårsnivån.

I Södra Savolax har tätheterna vuxit sig större än normalt medan de i Norra Tavastland och Satakunta stannar under medelvärdet.

Tjädern

Tätheten för tjäderns totala stam och vuxna stam är så gott som oförändrad medan produktionen av ungar ligger på medelnivå.

I Norra Karelen har stammen vuxit och befinner sig ovanför medelvärdet. I synnerhet den vuxna stammen har vuxit till nästan rekordartade siffror. I Norra Savolax har den vuxna stammen ökat. I Uleåborg och Lappland ligger den totala och den vuxna stammen klart över medelvärdet. I Nyland har tjäderstammen däremot minskat sedan fjolåret medan den vuxna stammen har minskat rejält i Mellersta Finland.

Järpen

För järpens del ligger tätheten för den totala stammen och den vuxna stammen nära långtidsmedelvärdet och produktionen av ungar har varit normal. Storleken på kullarna minskade en aning jämfört med fjolårets siffror.

I Norra Savolax och Norra Karelen var tätheterna högre än normalt. I Kust-Österbotten var det bara den vuxna stammen som var tätare än normalt. I Sydöstra Finland och i Södra Tavastland ligger tätheterna under långtidsmedelvärdet och följer den nedåtgående trenden.

Ripan

I landet som helhet har ripan minskat en aning sedan fjolåret och den totala tätheten ligger strax under långtidsmedelvärdet. Produktionen av ungar ligger nära medelvärdet.

I Uleåborg ligger riptätheterna nära sitt medelvärde och på sina håll är andelen ungar rätt hög. I Kajanaland och Lappland ligger den totala stammen strax under sitt medelvärde. I Mellersta och Södra Österbotten samt i Norra Karelen är riporna fortsättningsvis en sällsynt syn vid triangelinventeringarna. I år noterades inga ripor alls i Mellersta Finland.

Till vintern byter ripan till en vit fjäderdräkt som skyddar den mot rovdjur i vinterlandskapet. Men eftersom klimatuppvärmningen har förkortat snösäsongen i landets södra delar blir de vita riporna allt oftare exponerade på mörk barmark. Takten med vilken riporna blir färre i olika delar av landet hör ihop med den här bristen på synkronisering. Likaså har omfattande dikningar negativa följer för ripan eftersom sådana innebär att ripmyrar utplånas.

Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 9 augusti). För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plus- och minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %.

Ytterligare information på regionnivå och för enskilda trianglar finner du på: riistakolmiot.fi/sv/

Vi tackar och bockar för varje hönsinventerare!

Sommarens inventering av 856 vilttrianglar (läget 9.8) har krävt ett enormt antal timmar och cirka 30 000 kilometers traskande i krävande terräng. Inventeringarna har gjorts av en kunnig och hängiven skara jägare som år efter år vandrar över myrar och genom snår för att inhämta värdefulla data om viltstammarna.

Observationerna görs på talko och ger oss information om hur de olika arterna utvecklas över tid, både i inventerarnas hemtrakter och på riksnivå.