Norge: Projekt undersöker älgkalvar
Syftet med det norska projektet Project Trampe är att undersöka älgkalvar som har påträffats sjuka eller döda. Projektchefen Bjørnar Ytrehus presenterade projektet och de preliminära resultaten på seminariet International Moose Symposium.
Kalvarnas sjunkande slaktvikter och den svaga produktionen av kalvar har redan bekymrat jägarna i Finland och Sverige en längre tid. Fenomenet har upptäckts också i Norge. Där har man, utifrån materialet insamlat av jägare, upptäckt att trenden för produktionen av kalvar pekar nedåt. För att klarlägga de bakomliggande orsakerna inledde den norska djursjukdomsmyndigheten Veterinærinstituttet ett projekt där man ber allmänheten rapportera älgkalvar som har påträffats döda. Målet är att undersöka så många kroppar som möjligt.
Projektet har kontaktpersoner runt om i Norge till vilka man kan anmäla sjuka och döda älgkalvar. På kropparna görs en omfattande obduktion efter parasiter, sjukdomsalstrare och näringsfaktorer.
En kombination av flera faktorer
Under fjolåret undersökte projektet sammanlagt 63 kalvar. Bland kropparna påträffades bland annat bakterier av släktena Anaplasma och Clostridia, och urdjur av släktena Babesia och Giardia. Somliga individer hade dessutom stora mängder parasiter.
Innehållet i kalvarnas magsäckar varierade från tom till full, en smula beroende på tidpunkten då kalven påträffades. En del av kalvarna som påträffades i juni hade ingen mjölk alls i magen, men redan från och med augusti var magsäckarna i regel fulla. Inget av de här fynden verkar ändå förklara fenomenet – åtminstone inte ensamt. Sannolikt finns det inte någon ensam orsak bakom fenomenet utan en kombination av flera faktorer.
Ligger det värmestress bakom?
Älgen är en art som är anpassad till nordliga och relativt kyliga förhållanden. Vi vet att den lider av värmestress under värmeböljor. Älgens puls och andning ökar när temperaturen överskrider 14°C och vid temperaturer över 20°C börjar älgen flämta.
Efter hand som klimatet blir varmare så blir det också vanligare med långa värmeböljor i Fennoskandien, vilket påverkar inte bara älgens ämnesomsättning utan också älgens föda i naturen. Den termiska våren börjar numera ungefär två veckor tidigare än på 60-talet och det har blivit vanligare med långa, varma och torra perioder på sommaren.
De höga temperaturerna på senvåren och försommaren kan förändra älgens föda så att den innehåller mera fibrer. Detta vid en tid då älgarna behöver föda med hög energi- och proteinhalt.
Värmestressen och det försämrade födoläget försvagar älgens allmänkondition. Detta kan i sin tur försämra mjölkproduktionen och konkurrensförmågan, och öka utsattheten för sjukdomar och parasiter. Faktumet att fenomenet förekommer så allmänt i de södra delarna av Norden tyder på att temperaturerna kan ha en andel i problematiken.
Det har spekulerats om älgens förmåga att konkurrera med de övriga hjortdjuren, men vi saknar vetenskapliga belägg för antagandet. Vi känner dock till att rådjuren och hjortarna är bättre anpassade till klimatet i södra Fennoskandien.
Trampe-projektets undersökningar fortsätter under innevarande år. Du kan följa med projektet på Veterinærinstituttets webbplats.
Internationellt älgsymposium
International Moose Symposium arrangerades nu för nionde gången, denna gång i Östersund i Sverige. Ursprungligen skulle symposiet ordnas sommaren 2020 i Joensuu, men på grund av covidpandemin måste det ställas in. Ett par år senare var det det ryska anfallet på Ukraina som satte stopp.
Första gången som Moose Symposium ordnades var 1973 och sedan dess har älgforskare och älgexperter samlats med jämna mellanrum för att lyssna på det senaste i älgbranschen.
Deltagarna, som använder termen mooser om sig själva, kommer från Europa och Nordamerika. Många svenska och norska älgexperter var förstås på plats. Bland européerna fanns dessutom deltagare från åtminstone Estland, Lettland, Italien, Österrike, Polen och Storbritannien.
Under symposieveckan fick deltagarna höra tiotals anföranden om älgarnas hälsa, föda, val av livsmiljö, predation, konkurrens med hjortar och rådjur, trafik- och skogsskador samt värderingar och attityder gentemot älgen. Ett flertal anföranden behandlade stamvården och uppföljningen på olika håll i världen.
I flera anföranden nämndes att älgens livsmiljöer är stadda i förändring över allt i världen, omvälvande förändringar dessutom. Klimatet blir varmare, parasiterna och sjukdomarna blir fler, de stora rovdjuren ökar i Europa och konflikterna mellan viltet och människan utgör på många håll brännhett politiskt stoff.
På programmet stod också en exkursion till ett älghägn på orten, en dokumentärfilm om den ussuriyska älgen (Alces alces cameloides) i östra Mongoliet och samekulturen på orten.
På symposiets webbplats finns ett sammandrag av anförandena https://moosesymposium2025.se/programme.