Lära dem låta bli ägg?
Mårdhundar i våtmarker
Hur mycket mårdhundar finns det i våtmarkerna? Hur intensivt ska de jagas för att åstadkomma synliga resultat? Vad kan vi göra om det fortfarande finns mink och mårdhund kvar när sjöfåglarna börjar häcka?
I ett projekt som drivs av Åbo universitet och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet undersöker vi faktorer med anknytning till mårdhundarna; jakten och konsekvenserna. Den första frågan lyder: Hur många mårdhundar strövar egentligen omkring längs fågelvattnens stränder i inlandet? När projektet inleddes våren 2020 satte vi med markägarnas tillstånd upp 168 viltkameror på stränderna av tolv fågelsjöar i södra Finland. I bildmaterialet för två veckor förekommer mårdhundar på 199 bilder, vilket är drygt tre gånger mera än räv (59 bilder), men klart mera sällan än det vanligaste djuret, vitsvanshjorten (1165 bilder).
Täthetsuppskattningen för djur som inte identifieras individuellt bygger på metoder där vi uppskattar sträckorna som djuren vandrar. I detta nu ligger uppskattning av mårdhundstätheten på senvåren i strandzonen på i medeltal ett vuxet djur per kvadratkilometer. Det förekommer förstås variationer mellan platserna. Uppskattningen kräver kanske justeringar när vi med hjälp av de GPS-försedda mårdhundarna får exaktare värden på hur djuren strövar. I våras försåg vi fem mårdhundar med halsband; ett stort tack till jägarna som hjälpte oss!
I våras hängde vi upp kamerorna igen på samma platser. Syftet är att undersöka huruvida mårdhundstätheten eller en eventuell förändring i tätheten beror på antalet mårdhundar som fälldes i vintras. Vi har därför samlat in jaktinformation från jägarna i områdena. På lång sikt utgör uppskattningen av jaktens dimensioner och uppföljning av jaktens effekter hörnstenar för planeringen av verksamheten.
Alla gånger lyckas man ändå inte tömma ett område genom jakt på vintern eller tidiga våren, och då finns det mårdhundar kvar under häckningen. Då går det inte längre att jaga med hund. På våren är mårdhundarna dessutom obenägna att gå i fällor. Det är därför förnuftigt att prova på andra sätt att minska på predationen mot sjöfåglarna.
Ägg som orsakar illamående
Vid den experimentella undersökningen som inleddes i våras testade vi om det går att ”lära” mårdhundar att lämna sjöfågelbon i fred. Försöket omfattar två olika metoder.
I det första lade vi and- eller ankägg i terrängen som hade preparerats med ett medel som gör däggdjur illamående. Djuret ska förknippa illamåendet med äggen och därefter undvika ägg, åtminstone för en tid. Samma fenomen fungerar också för oss människor.
Idén att lära sig genom illamående är gammal, men först under de senaste åren har det funnits versioner som kan användas i terrängen. Ämnet som vi använder, tiram, har konstaterats vara ofarligt för det här syftet och spanska forskare har använt det med framgång i terrängen, där rävar lärdes att lämna den illa trängda rödhönans ägg i fred.
Doftbedrägeri
Den andra metoden vi testade att lura rovdjuren på kunde kallas doftbedrägeri. Den bygger på att rovdjuren lär sig av erfarenhet att känna igen vilka dofter som betyder mat och vilka som inte gör det. Om det finns mycket dofter på ett ställe som signalerar icke-mat så är det lika bra att traska vidare. Försöket gick ut på att klarlägga om det går att lura mårdhundar på det här sättet i våtmarker. Vi lade ut tätt med doftposter i strandzonen som bestod av sjöfågelfett och oljan som impregnerar fjädrarna.
Att skydda viltet genom ett sådant här doftbedrägeri är någonting nytt, men ute i världen har metoden använts med framgång i andra sammanhang. I Nya Zeeland lyckades man på det här sättet skydda hotade vadarfåglar från rovdäggdjur under häckningen. I områdena med doftbedrägeri blev vadarnas produktion av ungar 70 procent högre än i jämförelseområdena.
Syftet med de här försöken är att utreda om metoderna över huvudtaget fungerar för mårdhundar och sjöfåglar. Vi har testat bägge metoderna i sex olika våtmarker med var sitt jämförelseområde. Vi följde med mårdhundarnas vandringar och äggkonsumtion för att upptäcka eventuella förändringar.
Om undersökningen visar att metoderna fungerar så är följande steg att utveckla lättanvända versioner för allmänt bruk. Men dit är vägen ännu lång eftersom analysen av det insamlade materialet bara är påbörjad.
Med det här delprojektet inom SOTKA-projektet närstuderar vi effektiviteten i mårdhundsjakten och alternativa sätt att minska predationen mot sjöfåglar i våtmarker.
