Förvaltningsplanen för björnstammen blev uppdaterad i vintras under ledning av jord- och skogsbruksministeriet (JSM), tillsammans med Finlands viltcentral. Naturresursinstitutet stödde beredningen. Det blev inte någon total ommöblering av planen utan uppdateringen utgick från förvaltningsplanen som fastställdes 2022.

I skrivande stund befinner sig utkastet till förvaltningsplanen på remiss, vilket betyder att det kan tillkomma preciseringar. I det följande berättar jag om förändringarna som är skissade för förvaltningsplanen.

Stamförvaltningsområdena

I stället för dagens två stamförvaltningsområden ska landet utanför renskötselområdet hädanefter vara indelat i fyra förvaltningsområden; det östra, det mellersta, det västra och det södra.

När områdena fastställdes tog man hänsyn till björnens utbredning, antalet björnar och konsekvenserna för människan och bytesdjuren. Dessutom är det tänkt att JSM regelbundet ska utvärdera gränserna och antalet förvaltningsområden utanför renskötselområdet samt årligen bekräfta gränserna för stamförvaltningsområdena med en förordning. På det här viset hålls förvaltningsplanen uppdaterad och följer björnförvaltningens behov när dessa förändras.

Den stamvårdande jakten

Med en förordning som ministeriet årligen ska utfärda bekräftas syftet för de stamvårdande dispenserna, separat för varje förvaltningsområde. Tidigare har dispensbesluten som Finlands viltcentral har fattat blivit förkastade som lagstridiga i förvaltningsdomstolarna just för att syftet har varit bristfälligt.

Huruvida jakten är nödvändig ska bedömas varje år och ministeriet ska fastställa den största tillåtna avskjutningen för att inte stammens gynnsamma skyddsnivå ska äventyras. Här tar vi hänsyn i högre grad än förut till ålders- och könsstrukturen hos de fällda björnarna.

I det östra området är den stamvårdande jakten ett viktigt verktyg för att bevara björnens skygghet för människor, kontrollera stammens tillväxthastighet och förebygga skador.

I det mellersta området följer vi med om det skulle uppstå björnkoncentrationer och försöker i så fall glesa ut dem. Om så skulle krävas så går det att sätta en hon-kvot för avskjutningen för att bevara stammens produktionspotential och utbredningsförmåga.

I det västra stamförvaltningsområdet låter vi stammen växa så att den fortsätter att breda ut sig till lämpliga björnmiljöer.

I det södra stamförvaltningsområdet får björnstammen växa och breda ut sig till lämpliga björnmiljöer.

Meningen är att medan björnarna breder ut sig så skapar vi förutsättningar för att allmänheten ska acceptera och uppskatta björnarna. Detta gör vi genom proaktiv information och skadeförebyggande arbete.

I renskötselområdet strävar vi till att hålla skadorna som björnarna orsakar på en rimlig nivå. Beträffande dimensioneringen av jakten inom renskötselområdet följer vi med hur björnskadorna utvecklar sig regionalt och hur skadorna samlar sig totalt sett.

Flerartsförvaltning

Flerartsförvaltningen är särskilt aktuell i det östra stamförvaltningsområdet. Där är älgtätheterna på sina håll väldigt låga och området inkluderar en delpopulation av skogsvildren; den i Kajanaland som har en negativ utveckling. I öster är syftet med den stamvårdande jakten att begränsa björnens predation på älg.

När viltråden fastställer målen för älgtätheterna i det östra stamförvaltningsområdet ska de också förklara på vilka sätt målsättningarna tar hänsyn till björnjakten och flerartsförvaltningen. Ersättningssystemet för älgskador ska förnyas på ett sådant sätt att ersättningarna blir större i sådana områden där vi behöver ett större älgbestånd än vi har i dag. Dessutom ska skadorna som älgarna vållar skog minskas genom valet av skogsbruksmetoder. Information om detta kommer att delas ut till markägarna.

I områdena där det förekommer skogsvildren fortsätter vi att ta hänsyn till stammens tillstånd och utvecklingsriktning vid beviljandet av dispenser. Vi fortsätter också att producera information som stöder flerartsförvaltningen.

Referensvärdet

I förvaltningsplanen för björnstammen i vårt land anges 1 400 individer som referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå. Här ska vi ändå notera att referensvärdet inte är det samma som det målsatta värdet för storleken på björnstammen, utan ett värde som stammen inte får underskrida.

Det vore inte ändamålsenligt att ställa upp ett mål för björnstammen räknat i individer eftersom syftet är att nå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt balanserad helhet.

Övriga viktiga åtgärder

Vi fortsätter arbetet med att förebygga skador och olyckor också på det viset att Finlands viltcentral förmedlar stängsel och bedriver försöksverksamhet. Dessutom bistår viltcentralen med rådgivning och utbildning om hur man förebygger skador och olyckor.

Vi ska också effektivera informationsförmedlingen och informationsutbytet. Som ett exempel på detta tjänar upplysningskampanjen som inleddes i våras. Där informerar vi om hur man förhindrar björnbesök vid hus. Dessutom har det inletts försök med avfallskärl som är svåra för björnar att öppna för att komma åt innehållet.

Det är också av största vikt för björnförvaltningen att vi utvecklar nätverket av kontaktpersoner för de stora rovdjuren, uppföljningen av björnstammen och storviltsassistansen.

Vad händer i år?

Enligt den preliminära informationen från JSM kommer björnjakt till en början att bedrivas enbart i det östra området. I våras, liksom under tidigare vårar, var björnproblemen koncentrerade till landets östra delar. För det mellersta området kan jakt övervägas om ett behov skulle uppstå.