Björnjakten gick i stå igen
Lagstiftning, beslut och överklaganden

Björnstammen växer, vilket ledde till skyndsamma ändringar i lagstiftningen för att tillåta stamvårdande jakt. Men dispenserna som Finlands viltcentral beviljade blev överklagade och stoppade, och belades med verkställighetsförbud.

Bild Mari Tikkunen

Publicerad8.9.2025

Björnstammen växer och orsakar bekymmer, vilket har skapat en utbredd oro i vårt samhälle och har lett till en hastig uppdatering av lagstiftningen. Syftet med ändringarna var att skapa förutsättningar för att inleda den stamvårdande jakten på nytt eftersom den i praktiken gick i stå för två år sedan. Ändringarna tog konkret form i björnförordningen som jord- och skogsbruksministeriet (JSM) utfärdade. Med förordningen som underlag behandlade viltcentralen därefter dispensansökningarna enligt rådande rättspraxis.  

I östra stamförvaltningsområdet ska olägenheterna minskas

Ministeriets förordning fastställer förvaltningsområdena, syftet med jakten och de maximala kvoterna. I det östra förvaltningsområdet, som har den starkaste björnstammen i landet, är det primära syftet att förstärka björnens människoskygghet och att lindra de socioekonomiska olägenheterna som björntätheten ger upphov till. Jakten ska dessutom se till att skadorna som björnarna orsakar husdjur och lantbruk stannar på en rimlig nivå. Jakten ska också skydda skogsrenens och älgens produktion av kalvar. Den maximala kvoten för förvaltningsområdet låg på 180 björnar. Finlands viltcentral beviljade tretton ansökningar för sammanlagt 129 björnar. I de beviljande besluten ansåg viltcentralen att ansökningarna uppfyllde kraven i förordningen. 

Artikeln fortsätter efter annonsen Metsästäjä-lehden lukijatutkimus 2025 artikeln fortsätter

Avslag på ansökningar i mellersta förvaltningsområdet

Ministeriets förordning gjorde det görligt att fälla högst tjugo björnar i det mellersta förvaltningsområdet. Det primära syftet var att bevara björnstammen på en nivå där skador och olägenheter för människan hålls på en rimlig nivå. 

Även om ansökningarna inkluderade beskrivningar av problemen i de aktuella trakterna så var problemen, enligt viltcentralens granskning, ändå lokala och knutna till enskilda björnindivider. Olägenheterna var således inte orimliga. Inte heller berodde de på björnstammen utan på enskilda individers beteende. Viltcentralen inser naturligtvis att när en oskygg björnindivid plötsligt uppenbarar sig så beror det sannolikt på att den stamvårdande jakten har upphört. 

Överklagandena ledde till verkställighetsförbud

Samtliga beviljande beslut som viltcentralen fattade blev överklagade av lokala föreningar inom Finlands naturskyddsförbund. Notera dock att inga naturskyddsorganisationer som befinner sig inom björnområdena lämnade in några överklaganden. 

Överklagandena yrkade dessutom på verkställighetsförbud, vilket Östra Finlands förvaltningsdomstol meddelade den 14 augusti. Domstolen har också meddelat att det egentliga beslutet på överklagandena kommer vid årsskiftet. I praktiken innebär det här att det inte blir någon stamvårdande jakt alls på björn i år utanför renskötselområdet. 

Första hjälpen för problemen

Sannolikt kommer det att bli ännu vanligare med björnar som rotar i soporna och uppträder oskyggt när de råkar på människor. En enskild björn kan hanteras med en säkerhets- eller skadebaserad dispens, eller i akuta fall avlivas på order av polisen. 

Men det här är bara att lägga plåster på symptomen. Vi har här i landet ett välbeprövat botemedel som förebygger och löser problemen som uppstår när björnarna blir för många – den stamvårdande jakten!

Metsästäjälehti
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.