Referensvärdet löser stoppet i vargjakten

Vi följer med läget för den europeiska naturen genom natur- och fågeldirektivets rapporter. I år rapporterades uppgifterna för perioden 2019 till 2024. Vargen, björnen och lodjuret befinner sig på en gynnsam skyddsnivå i det boreala bältet, det vill säga i nästan hela landet.  

Rapporten förutsätter att den gynnsamma skyddsnivån för en stam förenklas till en enda siffra; referensvärdet. Vilket är lättare sagt än gjort. Hur skulle en ensam siffra kunna beskriva naturens rikedom och mångfald?

EU-kommissionen har gett anvisningar för rapporteringen och hur referensvärdet ska beräknas. Referensvärdet ska bestämmas på ekologiska och biologiska grunder.  Rapporteringen ska använda bästa tillgängliga vetenskapliga information och följa försiktighetsprincipen. Det här betyder att kalkylatorn för referensvärdet som Naturresursinstitutet (Luke) har skapat och som utgår från nativiteten, mortaliteten, rörligheten och genetiken är den bästa tillgängliga vetenskapliga metoden för att bestämma referensvärdet för vår vargstam. 

För att kunna bestämma referensvärdet ska beslutsfattaren ta ställning till de godtagbara risknivåerna. Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) har definierat risknivåerna; vi godkänner på kort sikt en 26-procentig ökning av inavelsgraden och i enlighet med försiktighetsprincipen en 50-procentig risk för undervärdering. Ovanpå allt detta kräver kommissionens anvisningar en säkerhetsmarginal som ministeriet har fastställt till 10 procent. Det här ger oss referensvärdet 273 vargar. Vid fastställandet av risknivåerna har ministeriet beaktat de socioekonomiska effekterna och faktumet att vargarna har på en kort tid brett ut sig och blivit fler i västra Finland. Vi har också beaktat att vår vargstam har kontakt med de ryska och de skandinaviska vargarna. 

Fastställandet av referensvärden ska göras öppet och analyserna ska publiceras.  Institutet har publicerat kalkylatorn för referensvärden. Olika risknivåer ger olika svar. Kritik och ifrågasättande hör till i vetenskap och demokrati, och referensvärdet ska tåla detta. 

Faktumet att (enligt dagens bästa tillgängliga kunskap) kalkylatorn utgår från två delpopulationer betyder inte att separata delstammar skulle vara ett långsiktigt mål för direktivet, utan målet är att bevara en sammanhängande vargstam med en bred genetisk bas. 

Eftersom vargstammen befinner sig på en gynnsam skyddsnivå och ligger enligt den senaste uppskattningen ovanför det vetenskapligt beräknade referensvärdet så finns det förutsättningar för vargjakt – förutsatt att riksdagen godkänner lagändringen och förordningarna kan träda i kraft.