Hurdan är en bra jägare?

När jag berättar om mitt jaktintresse i ett sällskap som inte vet någonting om jakt så får jag ofta frågan om jag är ”bra” på att jaga. När jag undrar vad frågeställaren menar blir svaret oftast ”hur många djur har du skjutit?”. Men är definitionen på en ”bra” jägare verkligen så enkel?

Det finns aldrig någon garanti för att en jägare ska ”lyckas” i terrängen. En skytt som är tekniskt skicklig och lysande på skjutbanan kånkar inte nödvändigtvis hem en massa vilt eftersom ett skottläge alltid är summan av flera slumpartade faktorer. För att faktorerna ska sammanfalla och skottet fälla så behövs det ofta också en rejäl dos tur. Å andra sidan finns det jaktmarker med mera vilt och jaktmarker med mindre vilt, och jakttiderna varierar på olika håll i landet. Det går alltså knappast att hävda att det är mängden fällningar som avgör om en jägare är ”bra”. 

Till det finaste med jagandet hör enligt mig att man aldrig blir fullärd. Varje skottläge och varje jakt är annorlunda och man lär sig alltid någonting nytt om naturen och viltet. Och ibland också om sig själv, trots decenniers jaktliga erfarenheter. Varje jägare har sin egen unika och livslånga jägarbana att vandra, med sina egna upplevelser och erfarenheter. 

Svaret på frågan om en god jägare finner vi på annat håll än mängden fällningar, skjutskickligheten och antalet dagar på jakt. Kanske är det så, att en god jägare förstår att uppföra sig respektfullt mot naturen och viltet, visar hänsyn till övriga jägare och andra som rör sig i naturen, och uppför sig etiskt och ansvarsfullt. Och har kurage att göra det även om jaktkamraterna inte skulle göra det!

Vi bör alltså hålla i minnet att det är mot den här föreställningen om den goda jägaren som vi ska sträva, både på jakt och när vi inte jagar.

Skribenten är en 18-årig jägare från Hyrynsalmi. För henne är jakten och naturen en livsstil och passion.