Jvf-samgångarna: Ska de tu bli ett?
För fyra år sedan stödde viltcentralen jaktvårdsföreningar som ville slå ihop sig med ett projektet som på finska kallades Virtaa vapaaehtoiseen yhdistymiseen. Projektet ledde till sju nya jaktvårdsföreningar och en modell för föreningar som funderar på en samgång.
Det är alltid jv-föreningarna själva som ska komma på idén med en samgång och den är frivillig. De bakomliggande orsakerna kan bero på svårigheter med att leda verksamheten, att verksamheten går på sparlåga eller på tidigare samarbete med grannarna. Ytterligare en orsak kan vara att åldersstrukturen på mötena är ogynnsam. Oavsett om det handlar om ett enda skäl eller summan av flera så är syftet med samgången att bevara tjänsterna på lokal nivå för jägarna, den stora allmänheten och samarbetsparterna.
Börja med en fullmakt för utredning
En samgång är alltid ett stort projekt så det är klokt att börja med att diskutera frågan på årsmötet där ju de aktiva medlemmarna är närvarande. Mötet ger styrelsen fullmakt att utreda samgångsfrågan med grannarna. I utredningen ingår en kartläggning av nuläget i de deltagande jv-föreningarna, att ringa in tänkbara svårigheter och att presentera lösningar för dem. Utredningen görs av företrädare som styrelsen har utnämnt, i regel verksamhetsledaren och ordföranden, men ibland också någon person till.
Styrelserna deltar i beredningen av ärendet under sommaren och förhösten när utredningen väl är färdig. Styrelserna kommer överens om innehållet i samgångsavtalet och fattar besluten om extraordinarie möten. Jv-föreningarna som umgås med samgångsplaner får stöd, råd och handledning av viltcentralens tjänsteprocess och av jv-föreningar som har gått igenom samgångsprocessen tidigare.
Håll medlemmarna underrättade
Från och med årsmötet i februari ska medlemmarna hållas underrättade om hur processen framskrider. Nuförtiden finns det ju utmärkta kanaler för att få ut informationen.
Lokaltidningen försvarar sin plats och med Oma riista når informationen både föreningarna och medlemmarna. Om förhandlingarna lutar mot en förlovning och styrelserna bereder ett avtal om samgång ska innehållet i avtalet förankras på fältet.
Ett beprövat sätt är att skicka ut avtalsutkastet till de berörda föreningarna före sommarmötena. På det viset får man in åsikterna på fältet om eventuella trösklar innan avtalet skrivs klart. Beträffande verksamheten på skjutbanorna har det förekommit svårigheter, eller snarare hotbilder. På samtliga skjutbanor som hittills har berörts av sammanslagningar har verksamheten fortsatt som förut, enligt sitt miljötillstånd. Det här utgör det självklara målet för skjutbanorna också vid framtida samgångar.
Högsta beslutande organet avgör
Det är jaktvårdsföreningens möte som fattar beslutet om samgång. Det har visat sig vara praktiskt att sammankalla ett extraordinarie möte i november. Då kan den nya jv-föreningen inleda sin verksamhet i enlighet med övergångsbestämmelserna den första januari. Samtliga tidigare styrelsemedlemmar fortsätter i den nya föreningen till utgången av sin mandatperiod.
Vägen till den gemensamma jaktstigen tar i bästa fall inte ens ett år.
Pieksämäki och Mellersta Karelen på slutrakan
I skrivande stund har två frierier under det gångna året gått till final. De extraordinarie mötena har sammankallats och i oktober-november avgör medlemmarna om det ska bli äktenskap. Kides och Kesälahti i Norra Karelen samt Jäppilä och Pieksämäki i Södra Savolax kan stå modell för hur man smidigt och grundligt ska gå till väga.
Finns det i din jv-förening ett behov av att diskutera ett ännu tätare samarbete med grannarna? Kommentera nedan!
