En rovdjurs­kontaktperson – vad är det?

Vilka är rovdjurskontaktpersonerna?

– De är personer som har gått en utbildning ordnad av Finlands viltcentral och som har blivit utnämnda av viltcentralen. De jobbar som frivilliga aktörer på jaktvårdsföreningarna och känner rovdjuren i sitt område. De kontrollerar observationer av rovdjur som folk har gjort och skriver in de bekräftade observationerna i Tassensystemet.

Hur blev du en rovdjurskontaktperson?

– Jag började som verksamhetsledare på Lammi jvf 2012 och har alltid rört mig väldigt mycket ute i naturen. Jakt har jag sysslat med sedan barnsben. Ute i terrängen såg jag ofta spår och tänkte att det kunde vara trevligt att vara en av dem som registrerar spår. 2016 gick jag kursen för rovdjurskontaktpersoner och har varit det sedan dess.

Hur blir man rovdjurskontaktperson?

– Det blir man genom att gå utbildningen för kontaktpersoner. Därefter utnämner Finlands viltcentral personen till rovdjurskontaktperson om han eller hon är lämplig för uppgiften.

Hurdan är utbildningen?

– På utbildningen går man igenom det som hör till en kontaktpersons uppgifter och hur jobbet går till, det vill säga observationerna i terrängen, bokförandet och annat praktiskt. Där behandlas också igenkänning av spår och annat som avslöjar rovdjuret, som åtelbesök och spillning. 

Vem är lämplig som rovdjurskontaktperson?

– Det finns kriterier för rovdjurskontaktpersonerna, vad som krävs av en sådan. Personen ska vara pålitlig och omsorgsfull, och ha en neutral inställning till rovdjuren. Kontaktpersonen är en opartisk observatör i sitt område, som producerar information om rovdjuren där. Det finns ingen åldersgräns för uppgiften.

Vad hör till arbetsbeskrivningen?

– Ett typiskt uppdrag börjar med att någon ringer eller mejlar om ett spår som personen har sett. Därefter besöker jag platsen tillsammans med personen som har sett spåret. Jag börjar med att fastställa arten och mäta spåren. I de här trakterna handlar det oftast om lodjur, så artbestämningen är rätt enkel. Om det behövs så följer jag spåret bakåt, om det till exempel har snöat, för att hitta ett riktigt tydligt och rent avtryck. Dessutom är det viktigt att klarlägga hur många djur det handlar om och hurdana individer. I synnerhet för lodjuret är det viktigt att observationer av kullar blir bokförda. När terrängdelen är avklarad skriver jag in observationerna i Tassensystemet.

Vad händer sedan med observationerna som har skrivits in i Tassen?

– Observationerna av stora rovdjur skickas till Naturresursinstitutet där de behövs för uppskattningen av rovdjursstammarna. Informationen om hur rovdjuren rör sig ger oss en mera realistisk uppfattning om deras antal och beteende.

Tycker du att kontaktpersonernas arbete är viktigt för viltförvaltningen?

– Absolut! Visst är det viktigt. Det ger kontaktpersonen siffror på de faktiska rovdjursstammarna i hans eller hennes område. Dessutom skapar kontaktpersonerna värdefull information om rovdjuren.

Tycker du att jobbet som rovdjurskontaktperson är krävande?

– I den här landsändan är jobbet rätt enkelt eftersom vi inte har alla fyra rovdjuren. Största delen av observationerna är lodjur, men ibland också varg och björn. Det kan vara knepigt att avgöra om det är en ensam individ eller en hona med en unge eller två. Ibland kan det vara besvärligt att skilja vargspår från hundspår, men oftast kräver jobbet ”bara” omsorg, noggrannhet och tid. På det viset stämmer den inskrivna observationen säkert med verkligheten.

Kräver jobbet som rovdjurskontaktperson mycket tid?

– Här i trakten är folk tyvärr inte särskilt benägna att anmäla spår. De som hör av sig är oftast medlemmar i en jaktförening. Dessutom anmäler folk om något rovdjur tassar kring huset, men uppdragen i terrängen är inte särskilt många. Själv joggar jag och rider en hel del i terrängen och gör egna observationer.

Tycker du att jobbet som rovdjurskontaktperson är intressant?

– Personligen tycker jag det är intressant att följa med stammarna och se vilka djur som rör sig på hemorten och i jaktföreningens marker. Det är alltid fint att se spår, i synnerhet om de är efter något sällsyntare djur.

Rekommenderar du uppdraget för andra?

– Om du är intresserad av naturen och djuren, och trivs i skog och mark så rekommenderar jag sysslan som rovdjurskontaktperson. Det är ett viktigt jobb och i synnerhet i vargmarker går det att skydda hundar genom rapportering av observationer i realtid.