Markägarnas erfarenheter under lupp

För att vi ska kunna utveckla förvaltningen av hjortdjuren måste vi veta hur de påverkar de berörda aktörerna. Finlands viltcentral riktade därför tidigare i år en förfrågan till markägare runt om i landet för att kartlägga svararnas bakgrund, mål, åsikter och erfarenheter. Syftet var att få veta vad markägarna anser om hur väl förvaltningen av hjortdjuren har slagit ut och varför de tycker som de gör.

Insamlingen av enkätmaterialet sköttes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av Finlands viltcentral. Enkäten skickades ut till ungefär 53 000 slumpartat utvalda markägare i viltcentralsregionerna och beaktade de utvaldas medelålder och fastighetsstorleken. Regionerna Nyland och Egentliga Finland utgjorde ett undantag; där utgick enkäten från älghushållningsområdena. Inalles svarade nästan 7500 markägare, vilket ger en svarsandel på 14 procent.

Markägandet och hjortdjuren

Dagens markägare utgör en brokig skara med varierande värderingar och intressen. Därmed varierar också hjortdjurens och jaktens roll för markägandet.

För drygt hälften av svararna utgjorde intäkterna av virkesförsäljningen det viktigaste syftet. Nio av tio svarare upplevde att älgarna orsakar skador på skogen, men i regel var skadorna små. Ungefär hälften av svararna hade jagat, vilket ofta inkluderade älg. Så gott som samtliga svarare hade arrenderat ut sin mark till hjortdjursjakt och de flesta ansåg att de hade haft nytta av arrangemanget.

Inställningen till vilthushållningens metoder att utnyttja hjortdjuren varierade. De flesta ansåg det vara acceptabelt med försäljning av kött av djur som hade fällts på deras mark medan färre än hälften ansåg det vara godtagbart med försäljning av jaktmöjligheter på deras mark.

Åsikterna om älgstammens storlek

I enkäten ombads svararna uppskatta storleken på älgstammen i markerna kring den egna fastigheten på en femgradig skala. På kartorna nedan är svarsfördelningarna sammanslagna till två steg för att underlätta jämförelserna mellan dem som ansåg älgstammen vara för stor och dem som inte gjorde det.

Frågan om älgstammens nuvarande storlek delade tydligt svararna i två läger. Det är intressant att klarlägga vilka faktorer som ligger bakom tudelningen. Man kunde tänka sig att markägarens jaktintresse skulle vara en faktor, men den förklarar inte ensam fenomenet. Däremot hade svararnas jaktintresse en smärre inverkan på åsikterna och kartorna visar det här på regionnivå. I synnerhet utmed den västnyländska kusten var det vanligt att tycka att älgarna var för få – oavsett jaktintresset. Detta trots att de målsatta tätheterna för älgstammen hör till de högsta i landet.

Nöjdheten med älgförvaltningen

Älgförvaltningen i vårt land är en process i flera steg. Realiserandet kräver planering som bygger på data om hjortdjuren, gemensamt uppställda mål och självfallet också på tiotusentals jägare!

Storleken på vår älgstam har halverats från vad den var för tjugo år sedan och under de senaste åren har stammen minskat. I en majoritet av älghushållningsområdena uppfyller stammen dessutom den målsatta tätheten.

Även om storleken på älgstammen är en utpräglad åsiktsdelare så vågar vi ändå hävda att förvaltningen till stora delar fungerar. Bara 30 procent av svararna var missnöjda på den här punkten.

Hur enkätmaterialet behandlas och används

Fördelen med en enkätundersökning är att vi med det insamlade materialet kan bilda oss en tillförlitlig och regional uppfattning om olika markägare och deras erfarenheter. Utgående från materialet görs också ett examensarbete som bland annat klarlägger i vilken utsträckning olika faktorer förklarar markägarnas nöjdhet med älgförvaltningen. Eftersom det insamlade materialet har en hög täckningsgrad så går det också i fortsättningen att använda det i olika syften.

Enkäten ingår i Finlands viltcentrals projekt för att utveckla verksamheten i älghushållningsområdena. Samtidigt stöder den arbetet med ökad hänsyn till markägarna när vi utvecklar regleringen av hjortdjuren och samarbetet med intressegrupperna.