När kursdeltagarna anländer kan vi skönja en lätt vilsenhet, en smula osäkerhet och även spänning; välkända fenomen under de första besöken på en skjutbana. Men det finns ingen orsak att spänna sig. Det är rutinerade krafter på Helsingfors jaktvårdsförening som tar hand om gänget och de börjar med att klarlägga deltagarnas utgångsnivå.

Deltagarna delas in i två grupper; de som aldrig har skjutit med hagelgevär och de som har gjort det.

Handgripligt och steg för steg

Mika Salminen tar hand om nybörjarna. Han går handgripligen och med var och en igenom hur ett hagelgevär fungerar och skjutställningen. Därefter får var och en skjuta några skott på lerduvor som ligger stilla på vallen. På det viset får kursdeltagarna en uppfattning om hagelskyttet innan de första lerduvorna börjar flyga.

Gruppen med tidigare erfarenhet av hagelskytte går direkt till skeet- eller compakbanan. Även för dem är undervisningen personlig och fortlöpande.

På skeetbanan låter Kari Tuomola kursdeltagarna börja i den lättare ändan med lerduvor som kommer flygande emot, för att eleverna ska få en känsla för skyttet. Efter en smärre inledande styvhet fattar de flesta deltagarna galoppen och flera av dem träffar lerduvor.

På compakbanan, som ligger invid, skjuter deltagarna på lätta grundläggande lerduvor, men de är valda så, att kursdeltagarna får en uppfattning om hur olika lerduvor ska skjutas på olika sätt. Tapani Mäkelä instruerar deltagarna en i taget och med sina lugna instruktioner får han dem att förstå hur man ska göra för att hagelsvärmen och lerduvan ska sammanfalla.

”Oförklarliga” bekymmer

Varför har då kursdeltagarna beslutit sig för att delta i hagelskolan? Somliga uppger inte sitt motiv, några berättar att de behöver hjälp, andra upplever att kursen är ett praktiskt sätt att ta sig till skjutbanan. Nuförtiden är det ju vanligt att personer som vill börja jaga inte har släktingar eller bekanta som de kan följa med till skjutbanan

För dem som nu gick hagelskolan för första gången kom det som en rejäl överraskning hur det för många som hade lidit av oförklarliga bekymmer med hagelskyttet visade sig beror på korsdominans, det vill säga att det dominerande ögat inte stämmer med den dominanta handen. Men lyckligtvis så upptäcker kursledarna det här mycket fort och visar hur skytten ska göra för att skyttet ska fungera.

När kursdagen led mot sitt slut berättade deltagarna att de var nöjda med vad de hade fått lära sig. Även tröskeln för att börja träna på egen hand hade blivit klart lägre.

Hagelskola i över tjugo år

På frågan om i hur många år som kursen har pågått måste de aktiva på Helsingfors jaktvårdsförening som ledde kursen fundera en stund. De trevar bakåt i minnet och landar på cirka femton år, men följande dag ringer Mika Salminen och berättar att han har grävt vidare och kommit fram till att hagelkursen inleddes redan 2001 eller 2002. Oftast har det hållits fem eller sex kurser per år, vilket betyder en genomströmning på flera tusen deltagare.

– Sommaren 2023 ordnade vi den allra första kursen enbart för damer. Den visade sig fylla ett behov, så vi ska ordna sådana kurser också i sommar, berättar kursledarna.

Helsingfors jvf som ordnar hagelskolan får däremot inte statsbidrag eftersom banan ligger i Sibbo.

– Den enda banan i Helsingfors ligger i Sandhamn som är ett militärt område, så vi passar på att skicka en hälsning till beslutsfattarna, via tidningen Jägaren, inflikar ”hagelaktivisterna”.

---

Sommarens hagelkurser finner du på viltcentralens webbplats: riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang.