Klövprojektet: Nya tankar om hur vi kan minska på älgskadorna

På kursen, som riktade sig till yrkesfolk, fördjupade sig deltagarna i hur vi med skogsbruksmetoder kan minska på skogsskadorna som älgarna orsakar.

– Förhoppningsvis deltar alla med öppet sinne och får nya tankar i ämnet, hoppades Mika Tuominen på Finlands skogscentral strax innan kursen började.

Utbildningshelheten följde det beprövade upplägget. På förmiddagen var det teori i klassrummet och på eftermiddagen repeterade deltagarna stoffet i terrängen.

Älgen ingår i mångfalden

Älgen är en växtätare med väldigt stor bredd på dieten. Den äter bland annat lövträd som sälg, rönn och asp.

– Älgen ingår mycket riktigt i mångfalden, bekräftar Tuomainen.

Enligt Lauri Itkonen har älgstammen halverats sedan millennieskiftet och vi bör därför leta efter nya lösningar för att få skogsskadorna under kontroll.

Lövträden utgör alternativ älgföda

Den största friktionen mellan älgen och skogsbruket uppstår på vintern då älgen lever främst på tall.

– Där älgarna betar på vintern ökar betydelsen av alternativ föda, understryker Tuomainen.

Vi producerar alternativ föda genom att odla blandskog, spara viltsnår, avstå från överdriven röjning och utnyttja impediment, som marken i ledningsgator. På vintern äter älgarna gärna också hyggesavfall. På vintern är det därför klokt att lyfta upp grenar och toppar för älgarna.

Det bästa är att inleda odlandet av blandskog på plantstadiet eftersom det är svårt att skapa ett inslag av lövträd senare om alla lövträd har blivit bortröjda.

– Det avgörande är att lövträden i en barrplantering inte får ett försprång, betonar Tuomainen.

Om lövträden är högre än barrplantorna så piskar de dem så det blir störar av dem.

Planteringarna behöver förlustmarginal

Planteringstätheten är en faktor med vilken vi kan påverka. Genom att odla en plantering tätare än det normala skapar vi en förlustmarginal. Då är ingen värre skada skedd om älgarna äter upp en del plantor.

I terrängen besökte kursdeltagarna en tall- och en granplantering där den ena halvan hade behandlats enligt projektets anvisningar. Man hade skapat en förlustmarginal genom att plantera 5 000 plantor per hektar och i granplanteringen hade lövträd lämnats kvar. De nya anvisningarna hade krävt inlärning av skogsarbetaren, men efter det hade jobbet börjat löpa.

De kursdeltagande fackmännens reaktioner i terrängen var ett konstaterande godkännande. Deltagarna funderade en hel del på den fortsatta skötseln av objekten och om de blir stödberättigade när det nya stödsystemet Metka för skogsbruket träder i kraft nästa år.

– Egentligen handlar det här om en attitydförändring, sammanfattade Tuomainen.

Se projektets nyproducerade videor på viltinfo (riistainfo.fi).

Utbildningen ingår i det av jord- och skogsbruksministeriet finansierade Klöv-projektet som upphör den sista december. Som utbildare på kursdagen fungerade Lauri Itkonen på Finlands viltcentral och Mika Tuomainen på Finlands skogscentral.

På finska med ett kort sammandrag på svenska (tapio.fi)