Aktiv jakt och fällor – i Birkaland och Tavastland fångas de främmande rovdjuren med alla metoder
På de första Helmi-fångstobjekten i Birkaland och Tavastland har jakten på mink och mårdhund kommit berömligt i gång. Jakten utgör en viktig länk i kedjan av åtgärder vid iståndsättningen av våtmarker och blir nu starkare.
Fångstavtalen för Kortejärvi i Urjala gjordes i slutet av september och redan kvällen efter undertecknandet fällde Pontus Hammarberg med vorstehen Iida Helmiprojektets allra första mårdhund här i landet.
– Det finns gott om kunniga och hängivna jägare här i landet, men först under de senaste åren har deras oegennyttiga arbete fått den uppskattning som det förtjänar. Det största tacket får jägaren ändå av änderna, åkergrodorna och skrattmåsarna, berättar Ilkka Järvinen på Finlands viltcentral som är Helmi-rovdjursprojektets planerare i Norra och Södra Tavastland.
Finns det inga hundekipage i trakten så hämtas hunden och föraren från någon annan ort. I Kortejärvitrakten finns det lyckligtvis ändå tillräckligt med kunnande och vetande.
För slutresultatet spelar det ingen roll på vilken jakt och med vilken laglig metod som en mårdhund blir fälld.
I Urjala, som är känt för sin starka hjortstam, fälls en stor del av mårdhundarna när de besöker utfodringsplatser för hjort. För att höja effekten i jakten har det donerats hundtorrfoder åt jägarna som sedan sprider ut ”pripplorna” kring utfodringsplatserna. Markägarna är positivt inställda och biverkningarna är minimala. På det här viset slipper jägarna dessutom göra åtelanmälan till myndigheterna, vilket ska göras om man använder produktionsdjur som åtelmaterial.
Samtliga metoder används
Mink- och mårdhundsfällorna som levereras till projektets fångstområden är splitternya. Men även om jägarna placerar dem i terrängen och betar dem enligt konstens alla regler så tar det alltid tid för rovdjuren att vänja sig förändringen i miljön. Fällornas faktiska kapacitet visar sig under åren som följer.
– Men jakten kan inte vänta. Rovdjuren har hemmaplansfördel och ska bekämpas på alla upptänkliga sätt genom kombinationer av olika fångstformer. De effektivaste jägarna har knep med vilka de kniper även de skyggaste minkarna och mårdhundarna som gör långa omvägar runt fällor och åtlar. Utbildade hundar och viltkameror utgör här en slagkraftig kombination. Om mårdhunden hinner gå i gryt så fortsätter jakten med grythund, berättar Järvinen.
Med fällvakter går det att hålla passiva fällor gillrade också på platser som inte kan kontrolleras varje dag.
Höga förväntningar
I Kutajärvi i Päijänne-Tavastland har det redan i drygt ett år pågått ett pilotprojekt till Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren, nämligen Sotka-projektet mot mink och mårdhund. Utifrån erfarenheterna av och åsikterna om Sotka-projektet skrevs de nya Helmi-avtalen i början av november. De viktigaste utvecklingsbehoven gällde de geografiska avgränsningarna av fångstplanen, utrustningens användbarhet och tillämpligheten på områdets särdrag.
Foto: Ilkka Järvinen.
Verksamheten bygger på att vi trappar upp jakten i skyddszonerna utanför våtmarkerna för att skydda de känsliga biotoperna inuti naturskyddsområdena. Det ska inte lämnas någon ”rovdjursbank” åt minken och mårdhunden.
I Helmiprojektets återstående naturskyddsobjekt, det vill säga i Ahtialanjärvi i Lempäälä,
Kirkkojärvi i Kangasala och i Vanajavesi inleds jakten inom kort efter hand som fångstgrupperna blir utbildade och avtalen skrivna. Förberedelserna pågår i intensiv takt och förväntningarna är både positiva och höga.
