Det lönar sig att gå jägarkursen

Handbok för jägare är ett så tjockt opus att fler än en kan känna en ilning av skräck när han eller hon bläddrar i den för första gången. Ska jag faktiskt kunna allt det här?

 text Olli Kangas Bilder Olli Kangas och Getty Images

Publicerad16.7.2020

Handboken behandlar artkännedom, lagparagrafer och en hel del annat stoff som är nytt för den som inte har vuxit upp i en jagande familj eller på andra vägar känner till ämnet från förut. Paula Laukkanen som är verksamhetsledare på Helsingfors jaktvårdsförening uppmuntrar dem som tvekar.

– Den som inte kommer alldeles oförberedd skriver nog godkänt i provet, intygar Laukkanen. Resultatet blir garanterat bättre för den som går jägarkursen, fortsätter hon.

En koncentrerad kurshelhet

Kursen som förbereder för jägarexamen utgör en oerhört koncentrerad helhet där det allra viktigaste stoffet för provet och jakten behandlas detaljerat och lättfattligt. För den som inte är en baddare på självstudier rekommenderas att gå kursen. Det som behövs för att bli stämplad som godkänd fastnar i minnet liksom av sig självt.

Självfallet går man inte kursen enbart för stämpeln utan för att tillägna sig det som alla måste veta som jagar. Det är särskilt viktigt att behärska kapitlet om säkerhet och vapenhantering.

Inte alltid med modersmjölken

I Helsingfors ges kursdeltagarna sex dagar hagelträning med låg tröskel. På grund av coronaepidemin ställdes övningarna in, men under sommaren återupptas de förhoppningsvis igen.

Det är rätt många kursdeltagare som håller i ett hagelgevär för första gången.

– Stadsborna får inte längre jagandet med modersmjölken. På skjutbanan börjar undervisningen på ruta ett, hur man håller ett hagelgevär, säkerhetsaspekter och provskjutning, berättar Laukkanen.

Artikelskribenten gick kursen för decennier sedan då handboken var svartvit med gråa pärmar. När jag nu bläddrar i den fina senaste upplagan får jag lust att gå kursen på nytt. Det kunde väl ordnas en repövning för oss veteraner!

Examina och kurserna fortsätter på virusets villkor

Examenstillfällena med tillhörande kurser som har annullerats på grund av pandemin fortsätter tills vidare på coronareglernas villkor.

– På grund av säkerhetsavståndet kommer det tyvärr att gå så, att alla intresserade inte genast får plats på kurserna och examenstillfällena, beklagar Paula Laukkanen som är verksamhetsledare på Helsingfors jaktvårdsförening.

Dessutom hör en stor del av utbildarna på grund av sin ålder till riskgruppen, så det finns färre funktionärer att tillgå. Å andra sidan försöker vi kompensera för säkerhetsavstånden genom att arrangera fler kurser och examenstillfällen.

Laukkanen berättar att antalet personer som deltar i jägarexamen har ökat under de senaste åren. Glädjande många av de intresserade är unga vuxna.

– Det talas en hel del om förgubbningen av jakten, men åtminstone här hos oss i Helsingfors kommer det många som är 20 till 30 år gamla, glädjer sig Laukkanen.

Koncentrerade kursdeltagare. Aleksi Lokki i mitten av bakre raden med pappa Tuomas till höger.

Färsk jägare:

Provet strängt men rimligt

Aleksi Lokki gick jägarkursen tillsammans med sin far Tuomas precis före corona. Aleksi hann skriva provet före uppehållet, men hans far får vänta tills efter sommaren.

Aleksi tyckte att provet var krävande, men inte omöjligt.

– Visst fick jag ligga i med studierna. Det var ingen barnlek, men jag är övertygad om att alla klarar det som vill, säger han.

När gänget som hade skrivit provet väntade på resultaten steg spänningen så det gick att ta på den.

– Stämningen var faktiskt rätt spänd, men lyckligtvis gick det bra, minns Aleksi.

Hans intresse för jakten hade vuxit fram efter hand. Familjen har alltid tillbringat mycket tid ute i naturen, bland annat med flugfiske. Det vimlar av vilt kring sommarstugan, vilket väckte tanken på att börja jaga.

– Jag är intresserad av närmat från naturen, men vill också ha ett nytt förhållande till naturen. Viltvården känns intressant, det är ju naturvård, funderar Aleksi Lokki.

Någon favoritjaktform kan han ännu inte nämna, men det finns en sak som han väldigt gärna vill börja med.

– Hagelskyttet är en sådan grej som känns verkligen intressant. Tänk om jag kunde lära mig det, drömmer han.

Precis. Och skyttet blir man ju aldrig färdig med. Och däri ligger ju en del av tjusningen.