Går det att förebygga älgbetesskador med drönare?

Det är i synnerhet under vintern, när det är ont om annan föda, som älgen orsakar betningsskador i tallplanteringar. Betningsskadorna drabbar i synnerhet älgens vinterbetesområden, dit älgarna vandrar sent på hösten. När snön ligger djup på vintern begränsar älgarna sitt vandrande, vilket kan leda till att skadorna koncentreras till ett begränsat område. Vi kan minska på betningsskadorna genom att minska på älgarna, men också genom skogsvårdsmetoderna som vi använder och avskräckningsmedlen som vi sprutar på plantorna på hösten.

I ungefär ett årtionde har det på marknaden funnits ett avskräckningsmedel mot betning som bygger på fårfett; effekten är vetenskapligt dokumenterad och det finns många nöjda användare. Spridningen har i hög grad skötts av skogsägarna själva med en spruta på ryggen.

Artikeln fortsätter efter annonsenartikeln fortsätter

I detta nu pågår undersökningar om AI (artificiell intelligens) kan lära sig känna igen plantorna som ska skyddas och sprida medlet med drönare; det vill säga med en fjärrstyrd obemannad luftfarkost och exakt till varje planta som ska behandlas.

Rätt trädslag på rätt plats

Eftersom många är rädda för älgbetesskador planteras det nuförtiden allt för mycket gran, vilket i kombination med klimatförändringen ökar riskerna för bland annat insekts- och stormskador. Syftet med älgdrönarprojektet är att utveckla skyddet för tallplanteringar för att på det viset i ännu högre grad kunna odla rätt trädslag på rätt plats.

Projektet har också som mål att skapa mera blandbestånd och mångfald, och att öka tillväxten i trädbestånden och kolbindningen. Dessutom ska projektet utveckla en kostnadseffektiv metod för skogsägare och företagare som erbjuder skogliga tjänster.

Expertis med bredd

Älgdrönarprojektet (HirviDrone) koordineras av Finlands skogscentral, som gör en teknisk och ekonomisk bedömning av drönarspridningen av avskräckningsmedlet.

Projektet ska utreda var kostnaderna och produktiviteten landar i förhållande till markspridningen. Under hurdana förhållanden kan den drönarburna spridningen av medlet utvecklas till en tjänst som skogliga företagare kan erbjuda? Finlands viltcentral för aktiva samtal med intressegrupperna via projektets grupper för innovationer och styrning. Det är de här grupperna som styr det praktiska genomförandet och utvärderar resultaten.

Finlands viltcentrals uppgift är att ta fram bakgrundsutredningar om tidigare distributionsmetoder, användning, användarerfarenheter och hjortdjursläget i forskningsområdet.

Lantmäteriverkets geodatacentral utvecklar en AI-baserad fjärrkarteringsmetod för att besprutningen med avskräckningsmedlet ska kunna riktas exakt till plantorna med hög kvalitet. Detta ska garantera det bästa skyddet samtidigt som det sänker kostnaderna avsevärt. AI utbildas med ett material som inkluderar optimala drönarbilder av plantor och de uppskattade kvalitetsklassificeringarna av den omgivande terrängen. Det aktuella området kartläggs före besprutningen och sprutdrönaren får positionerna för plantorna som är värda att skydda.

Det är Naturresursinstitutet som svarar för arbetet med att utveckla en spridningsmetod för avskräckningsmedlet. Tanken är att skapa en metod för automatiserad besprutning av varje enskild planta. Arbetet kräver utveckling av programvara för drönarna och terrängförsök för att den betningsavskräckande behandlingen ska bli ekonomiskt lönsam.