Viltvänlig skogsvård lämpar sig för största delen av skogsägarna i fråga om genomförandesätt och kostnader.
Forskning

Tillgång till viltvänlig skogsvård förbättrar kundnöjdheten bland skogsägare

I en pro gradu-avhandling vid Östra Finlands universitet år 2023 utreddes cirka 1 600 skogsägares erfarenheter av viltvänlig skogsvård.

Text Veijo Kröger Bild Hannu Huttu

Publicerad8.11.2024

Enligt svaren från skogsägarna förbättrar tillgången till viltvänlig skogsvård kundnöjdheten bland skogsägarna. Kunder som fått viltvänlig skogsvård var nöjdare med kundservicen, arbetsresultatet och skogsservicen som helhet än skogsägare som inte hade erbjudits någon viltvänlig skogsvårdstjänst.

Dessutom var sannolikheten att rekommendera de mottagna tjänsterna större bland viltskogsvårdens kunder än bland de skogsägare som inte var kunder inom viltvänlig skogsvård. Skogsägarnas ålder, kön eller bostadsort konstaterades inte påverka kundnöjdheten.

Ny inriktning inom skogsvården

Viltskogsvård är en relativt ny inriktning inom skogsvård som syftar till att trygga viltets levnadsförhållanden i ekonomiskogar. Den bygger på att viltets livsmiljöer vårdas som en del av ett lönsamt skogsbruk. I livsmiljökraven betonas lämplig näring, skyddsplatser samt miljöer som lämpar sig för spel och häckning.

Viltskogsvården är planerad så att den gynnar skogshönsfåglarna, men den gynnar också andra viltarter. Viltvänlig skogsvård kan genomföras i samband med de flesta skogsvårdsåtgärder under skogens hela omloppstid. På så sätt är det möjligt att påverka viltets livsmiljöer på lång sikt och på stora arealer. De vanligaste åtgärderna för att gynna viltet är att spara viltbuskage, gynna blandträdbestånd och utföra färre åtgärder, eller inga alls, i olika övergångszoner.

Något under 50 procent av de finländska skogsägarna köper någon skogsvårdstjänst, såsom plantskogsvård, av en utomstående aktör. Ungefär en tredjedel av dem som hade köpt en skogsvårdstjänst upplevde att kundrådgivningen och kundtjänsten i samband med köpet av tjänsten var bristfälliga. I synnerhet när det gäller viltskogsvård upplevde respondenterna att utbudet var ganska svagt. Nästan hälften av respondenterna ansåg det dock vara nödvändigt att få mer information om viltvänlig skogsvård och önskade att det skulle finnas fler viltvänliga skogsvårdsalternativ.

De mest populära bland åtgärderna till viltets fördel var att gynna blandträdbestånd, utesluta fuktiga sänkor från åtgärderna och att spara viltbuskage. De mest populära av de övriga naturvårdsfrämjande åtgärderna var att spara naturvårdsträd och döda träd samt skyddszoner vid stränderna till vattendrag.

Viltvänlig skogsvård intresserar

Viltvänlig skogsvård intresserar största delen av skogsägarna, men det svaga utbudet och ovissheten om genomförandet och kostnaderna gör att färre skogsägare väljer viltskogsvård vid köp av skogsvårdstjänster. Nästan 90 procent av skogsägarna valde emellertid viltvänlig skogsvård som en del av skogstjänsten om den erbjöds i samband med försäljningen av skogstjänsten.

Också hälften av de skogsägare som utförde sitt skogsvårdsarbete själva vidtog åtgärder som gynnar viltet. Den stora andelen visar att viltvänlig skogsvård lämpar sig för största delen av skogsägarna i fråga om genomförandesätt och kostnader.

Svagt utbud ett hinder

Enkätresultaten antyder att det inte är kostnaderna eller bristande intresse som är hinder för viltskogsvården, utan snarare bristen på information och det svaga utbudet.

Trots att skogsägarna upplever att målen och önskemålen inte uppmärksammas i någon större utsträckning är majoriteten av respondenterna ganska nöjda med de nuvarande skogsvårds- och avverkningsmetoderna i Finland. Att erbjuda viltskogsvård som en del av skogsvårdstjänsterna kan ytterligare öka skogsägarnas nöjdhet med det finländska skogsbruket och fungera som en konkurrensfördel för företag som erbjuder skogsvårdstjänster.

 


Undersökningen gjordes vid Östra Finlands universitet som ett pro gradu-arbete i skogsvetenskap. Materialet samlades in som ett slumpmässigt urval bland skogsägarna i landet. Finlands viltcentral deltog i undersökningen som handledare.