Starka klövdjursstammar skapar välmående
Våra starka viltstammar bjuder på upplevelserika jaktdagar, livar upp de sociala kontakterna och ökar livskraften i samhällena på landsbygden.
Ljuset tänds i stugorna på landsbygden när klövdjursjakten börjar. Jakten sammanför bybor och stadsbor när tusentals jägare samlas kring det gemensamma för att njuta av höstnaturens charm och naturens resurser.
För många jägare är inledningen på klövdjursjakten en av höjdpunkterna på året. Den pirrande spänningen inför jakthöstens upplevelser. Den gemytliga stämningen när gänget samlas. Vid den sprakande brasan lyssnar vi på jakthistorierna som vi har hört så många gånger förut. Vi småpratar med varandra och är åter en gång församlade. Är det kärleken till viltet som förenar jägarna?
Viltet är värdefullt och förtjänar respekt
På många håll i landet finns det gott om klövdjur att jaga. Vi njuter av vår värdefulla viltresurs och välmåendet som viltet ger oss. Utan att för ett ögonblick glömma att respektera djuren.
Kärlek är att uppskatta viltet, både de levande djuren och de fällda. Vi vållar inte djuren onödigt lidande och tar vara på det fällda bytet med respekt och omsorg. På jakten är det vad man gör som räknas. Vi skjuter välplacerade skott på säkra avstånd. Vi letar efter skadskjutna djur utan att spara tid eller besvär. Och vi följer avskjutningsrekommendationerna.
Vi hanterar djurkroppen med respekt, passar den med omsorg och tvättar bort blodet. Vi transporterar den med respekt och gör en bädd av grangrenar. Vi tar noga vara på djuret, även skinnet och benen. Och lagar värdefull vildmat.
Vi talar om viltet med respekt. Vi talar inte om skadedjur utan om en värdefull naturresurs och om ståtliga hornkrönta huvuden.
Viltmat även för andra
Efter en lyckad jakt fortsätter viltmaten till köket och middagsbordet. Uppskattningen syns också bland konsumenterna; finländarna skulle gärna ersätta köttet av produktiondjur med vilt. Kanske skulle aktiekursen för viltmaten stiga rent generellt om fler kunde få tag på sådan?
Eftersom det finns mer än tillräckligt med klövdjur i söder vore det en välgärning att dela med sig i vänkretsen. Eller varför inte sälja, om det finns ett överskott.
I dagsläget seglar klövdjuren i medvind. Regleringen av stammarna handlar inte bara om upplevelser utan också om arbete och ansvar. Ansvaret har lagts på jägarna eftersom de åtnjuter förtroende och detta förtroende ska vi vårda. Av kärlek till viltet och naturen i vårt land.
