Skallet började på ett litet, trädlöst skär. Därifrån simmade hunden efter minken till en stor, skogbevuxen ö och vidare över den med full fart. Slutligen, nästan två kilometer längre bort, började det ställande skallet. Bytet blev en honmink.

Det ovanstående händelseförloppet inträffade för drygt tre år sedan och illustrerar fint hur jobbigt det kan vara att jaga mink med hund på stora öar. Ju större ö desto svårare blir det att hitta minken. Strandlinjen är hur lång som helst och när minken väl är hittad så har den ofta en kort väg till något tryggt och hundsäkert gömsle, kanske bland stenblock eller i enesnår. På sådana ställen kan minken bli omöjlig att nå.

När minkjakten utvidgas till den inre skärgården måste vi alltså komplettera verktygsbacken. Därför inledde vi 2023 ett försök i Skärgårdshavet där vi undersökte hur storskalig jakt med slagjärn fungerar jämsides med hundar.

Hundra fällor

SLHSY, Föreningen för att vårda och sköta skärgårdsnaturen, drev projektet åren 2023 till 2025. Syftet var att testa om och hur det skulle fungera i praktiken med en stor mängd fällor i det vidsträckta skärgårdsområdet, och hur fälljakten skulle komplettera jakten med hundar.

Vi placerade nästan alla fällor på skogbevuxna öar. I de aktuella ögrupperna fanns det flera öar som var tiotals hektar stora. Vi ställde fällorna på ställen där vi antog att minkarna tassade; i skyddade, gynnsamma minkmiljöer eller på platser där jakten med hund hade visat att det finns mink.

Vi ställde ut 106 fällor och det var nästan 50 kilometer mellan de yttersta fällorna. För två kunniga jägare tog rundan till samtliga fällor tre långa arbetsdagar. Alltså går det inte att göra rundan särskilt många gånger per år. Vi gillrade fällorna i augusti och gjorde rundan en gång i oktober och en gång i april. Under sommaren var fällorna ogillrade.

Mängden fällda minkar överraskade

Under det första året fann vi 28 minkar i de 74 gillrade fällorna. I synnerhet i Vänö skärgård blev det många minkar; under hösten 2023 gick fjorton minkar i de tjugo fällorna. Även i de övriga områdena hade fällorna knipit minkar, men inte i samma stora omfattning. Det var uppenbart att minkarna i Skärgårdshavet inte var särskilt skygga för fällorna.

Vi beslöt att utöka antalet fällor; i de aktuella områdena finns nu sammanlagt 106 minkfällor. Inalles har vi fångat 75 minkar. Drygt 70 procent av minkarna fälldes under höstsäsongen och resten under vårsäsongen. Höstfällningarna visar att minkarna där får ungar, som är lättare att narra in i fällorna.

I de olika skärgårdsområdena varierade fälljaktens utveckling under projektåren. Variationerna förklaras åtminstone delvis av ögrupperna där vi ännu inte har blivit beviljade jakträtt. En honmink som har slagit sig ner där kan lugnt få ungar, som sedan visar sig i fällornas avkastning. Ett tydligt samband mellan orsak och verkan finner vi också hos jakten med hund, som bedrivs parallellt med fälljakten.

Vi aktiverar hundarna

Med anledning av den stora mängden minkar som hade gått i fällorna beslöt vi att trappa upp jakten med hund, i synnerhet i Vänö-området där vi hade noterat att minkarna var särskilt många. Skärgårdsföreningen (SLHSY) som verkställer minkjakten samarbetar med många ortsbor, som rapporterar sina observationer av minkar. Det här har gjort det lättare att rikta jakten till ögrupper där minkkullar har blivit observerade under sommaren.

Antalet hundfångade minkar på Vänö har stigit brant och under 2025 tog vi tjugo stycken. Samtidigt har höstens minkavkastning, räknat per gillrad fälla, minskat klart.

I övriga områden har minkjakten med hund haft en jämnare avkastning, med undantag för Brunskär, där jakten blev överhoppad i våras. Det här kan vara anledningen till att vi i höstas tog nio minkar med slagjärn i området där det tidigare var lugnt på fällfronten.

Fällorna mäter medan hundarna bildar pansarnäven

De utplacerade fällorna berättar i viss utsträckning om minkläget i olika delar av skärgården. Om vi under hösten skördar exceptionellt mycket mink så är det så gott som säkert ett tecken på att det har fötts kullar i området. Då kan vi kalla in hundarna för att öka effekten i jakten.

Om det däremot är väldigt få minkar som blir fällda under året så kan vi flytta hundarna till något annat område. Fällorna fortsätter ju att bevaka området och vi kan senare öka hundtrycket om fällorna indikerar att minkarna har återvänt.

Principen är den, att båda fångstmetoderna ska vara aktiva. Fällorna ska gillras med omsorg och kontrolleras varje år. För hundarnas del gäller det att tänka efter noga var vi sätter in dem. I synnerhet under jakten på våren gäller det att hitta de reproduktiva honorna eftersom dessa spelar en avgörande roll för minkbeståndets utveckling.

Det totala antalet fångade minkar i området med fällor uppgick till 160 stycken under åren 2023 till 2025. Drygt hälften fälldes med hundar och återstoden med fällor. Det är solklart att vi behöver båda fångstmetoderna för att hålla minkarna under kontroll. Metoderna ska samarbeta och fogas ihop till en helhet.