Vargstammen har ökat – men inte människors rädsla för vargen
En färsk utredning visar att trots ökningen av vargstammen är människors känslor och uppfattningar om vargen oförändrade.
Cirka 35 procent av svarsgivarna säger att de är mycket rädda eller väldigt mycket rädda för att möta en varg då de rör sig ute i naturen, Andelen är densamma som år 2020.
– Förändringarna är överraskande små med tanke på att vargstammen har ökat under flera år och brett ut sig till nya områden, säger specialforskare Jani Pellikka vid Naturresursinstitutet. Han ansvarade för undersökningen.
Sedan den föregående undersökningen har det förts en intensiv politisk debatt kring vargen, bland annat i samband med ett medborgarinitiativ om att tillåta jakt på varg. Dessutom har antalet vargangrepp på tamdjur ökat.
Enligt Naturresursinstitutet fanns det i mars 2020 sannolikt 43–49 vargrevir i Finland, medan det sannolika antalet revir i mars 2024 var 59–64. Med vargrevir avses ett hemområde som ett par eller en flock (familjegrupp) hävdar mot andra vargar.
Delade meningar om vargen – samtidigt oro för hundars säkerhet och understöd för skydd
Föräldrar till barn som är bosatta i vargområden anser att vargen utgör en mindre risk för barnen än till exempel vägtrafik, olyckor eller obekanta människor.
Hundägare som låter sin hund löpa okopplad i vargområden är mer oroade över vargen än tidigare. Av dem anser 52 procent att vargen utgör ett åtminstone måttligt hot mot hunden; motsvarande andel år 2020 var 43 procent. Även andra faktorer ses som en större risk än tidigare för okopplade hundar, såsom livligt trafikerade vägar och svaga isar.
Stödet för att skydda vargen har ökat de senaste åren. Å andra sidan anser en dryg tredjedel av svarspersonerna (37 %) att vargen har jagats alltför litet under de senaste fem åren. Största delen av svarspersonerna uppger att de förhåller sig neutralt till vargskyddet (30 %) och anser att de inte behöver eller kan bilda sig en stark åsikt om jakten på varg.
Medborgarna litar på Naturresursinstitutet som leverantör av information om vargen. Av svarspersonerna anser 79 procent att varg informationen från institutet är relativt eller mycket tillförlitlig. Man litar också på viltvårdsmyndigheterna och polisen.
Många nyanser i vargdebatten
Människorna har mycket olika erfarenheter av och åsikter om vargen. Enligt förfrågningen ser de flesta som bor i vargområden inte vargen som någon betydande risk i vardagen, medan till exempel djurbönder eller jägare med hund kan tyngas av oron för varg.
Medierna framhäver stora känslor. Skrämmande och oroväckande historier intresserar läsarna och sprids lätt.
– Nyhetsbevakningen kan ge den uppfattningen att alla oroar sig över vargen, trots att många i verkligheten förhåller sig neutralt till frågan eller inte följer med debatten över huvud taget, säger Jani Pellikka.
– Vargen symboliserar olika saker för olika människor – för somliga står den för biologisk mångfald och skyddsbehov, medan andra ser den som hotande och skrämmande. Debatten har oundvikligen många nyanser och kan ibland vara svår.
Så här genomfördes enkäten: I undersökningen deltog 2 000 finländare över 18 år som bor på det finska fastlandet söder om renskötselområdet. Resultaten kan generaliseras till att gälla hela den delen av befolkningen. Av svarsgivarna bodde 1 000 i de kommuner i vilka det gjorts flest vargobservationer under det senaste året.
Enkäten genomfördes med webbpanelen M3Panel i juni 2024 på uppdrag av projektet VargLIFE. Resultaten från 2024 jämfördes med resultaten från en enkät som gjordes på motsvarande sätt år 2020.
Fler resultat och diagram finns i rapporten om utredningen (jukuri.luke.fi).
