Resultaten från VargLIFE-projektet har publicerats
VargLIFE-projektet byggde broar mellan invånare i vargområden, myndigheter och forskare. Projektets nyligen publicerade slutrapporter visar hur möten kan förvandla misstänksamhet till samarbete.
Under våren 2019 fanns det förmodligen 185–205 vargar i Finland. Vargstammen hade stärkts särskilt i sydvästra Finland, ett tätbefolkat område.
Målet med VargLIFE-projektet, som inleddes samma år, var att förbättra samexistensen mellan människor och vargar genom att skydda husdjur och jakthundar, stödja lokalbefolkningen, utbilda frivilliga varg-DNA-provsamlare, utveckla modelleringsverktyg och dela information med media, beslutsfattare och skolbarn.
Under projektets gång växte vargstammen. Under våren 2024 fanns det 277–321 vargar. Samtidigt diskuterades vargar livligt både i Finland och inom EU. Tillväxten av vargpopulationen och den tidvis upphettade politiska debatten kunde ha förskjutit medborgarnas attityder till vargar till att bli mer negativa, men så blev det inte.
EU:s LIFE-finansiering gjorde det möjligt för oss att fokusera på det väsentliga: samarbete, stöd till invånare i vargområden och praktiska lösningar. Varg-LIFE implementerade också vargförvaltningsplanen.
DNA-provinsamlingen utvidgades till nästan alla vargrevir
Under projektet analyserades minst ett DNA-prov i 86–94 procent av reviren. Totalt 5 922 prover samlades in. Andelen volontärer i provinsamlingen ökade avsevärt: mellan vintersäsongerna 2018–2024 ökade deras andel från 20 procent till och med 70 procent. De återstående proverna samlades in av personal från Naturresursinstitutet och viltcentralen.
Stöd och verktyg för djurgårdar
Planläggare från Finlands viltcentral besökte djurgårdar och hjälpte till att skydda boskapen från rovdjur. Enligt responsen ansågs stödet vara fungerande och effektivt.
Projektet introducerade nya skyddsmetoder i Finland, lånade ut redskap och levererade rovdjursstängsel. Inga skador uppstod på majoriteten av gårdarna efter att skyddsmetoderna tagits i bruk. 89 procent av dem som svarade på responsenkäten hoppades att verksamheten skulle fortsätta.
Även om arbetet på djurgårdarna var värdefullt, var de tre planerarnas arbete inte tillräckligt för att minska mängden vargskador i i hela landet. Arbetet förväntas få en fortsättning med finansiering från jordbruks- och skogsbruksministeriet.
Viltpatrullen löste vargrelaterade problemsituationer
En viltpatrull bestående av en polis och en jakt- och fiskeövervakare arbetade i östra Finland för att lösa vargrelaterade problem och övervaka illegal verksamhet. Med hjälp av den riktade vilttillsynen ökade sannolikheten för att bli ertappad. Under projektet skapades två nya vargrevir i områden med riktad tillsynsverksamhet.
Patrullen övervakade illegala åtlar, och projektet lanserade en landsomfattande kompletterande utbildning om utredning av djurskydds- och jaktbrott. Cirka 80 myndigheter och jurister deltog i utbildningen.
VargLIFE projektet var synligt, hördes och skapande kontakter mellan människor
Projektet togs upp i media i genomsnitt tre gånger i veckan. Projektets experter deltog i olika lokala och regionala evenemang, gav intervjuer och besvarade frågor från medborgare. Projektet presenterades för cirka 10 000 personer vid över 240 evenemang. Skolbesök hölls i 149 skolklasser, och 2 681 elever fick bekanta sej dem de fyra stora rovdjuren i Finland.
Möten och stödet för lokalbefolkningen i vardagen visade sig vara de mest effektiva sätten att öka acceptansen och lösa praktiska problem i vargområden.
Slutrapporterna är nu publicerade
Alla resultat från VargLIFE-projektet finns i den sammanfattande slutrapporten (susilife.fi).
En beskrivning av fortsättningen efter projektet, samt rekommendationer (susilife.fi) för att förbättra samexistensen mellan människa och varg finns i Efter-LIFE -planen