Jakt med drevkedja
Jakten med drevkedja bjuder på nostalgi och spänning
Jakthornets högtidliga signal bryter tystnaden i den gryningsdimmiga skogen. Det känns som om vi befann oss på vildsvinsjakt i Centraleuropa, men en blick omkring mig avslöjar hur det förhåller sig. Den frostiga tallskogen och orrens bubblande läte som hörs från myren luras inte. Vi befinner oss på älgjakt i Birkaland. Det är stilla på passet, men bortom backarna har drevet redan satt i gång.
Älgjakten med drevkedja hör till de ursprungligaste jaktformerna och är mången jägares absoluta favorit. Förr i tiden var det vanligt att drevjakten på älg var den viktigaste gemensamma uppgiften i byn. Hela byn gick man ur huse efter det enda krönta huvudet i skogen och försökte styra älgen till gubbarna i passkedjan.
Numera börjar drevjakten kännas som en utdöd folklig tradition och metoden används enbart på platser där jaktområdena är små eller splittrade. Avsidesbygderna har tömts på folk och de raska personerna i drevet har ersatts av den ultimata framavlade älgjaktsmaskinen; jämthunden.
Men lyckligtvis finns det kvar folk som hedrar de gamla goda tiderna. Forststudenterna vid Helsingfors universitet är kända för att vårda mångåriga traditioner. Ända sedan 60-talet har de jagat älg i Juupajoki i Hyytiälä. Uttryckligen med drevkedja.
Drevkedja och passkedja
Tredjeårsstuderande Ukko Koivula är jaktfogde för forststudenternas älgjaktlag. Han är hemma från Humppila i Egentliga Tavastland och leder varje höst stora drevjakter för de studerande med över 40 deltagare. På de här jakterna delas deltagarna in i drev och pass.
– Vi rättar drevkedjan efter storleken på såten och antalet personer så att drevkarlarna går i bredd mot passkedjan, berättar Koivula. Avståndet mellan drevkarlarna varierar mellan 50 och 250 meter beroende på terrängen och antalet personer.
I terrängen oväsnas drevkarlarna genom att ropa eller slå ihop trästavar medan de går mot passkedjan. Älgen är skygg och flyr också för tysta vandrare, men ljudet hjälper drevkarlarna att höra varandra så kedjan avancerar som en jämn front. Koivula understryker att det är viktigt också för säkerheten att föra ljud. På det viset vet skyttarna på passen var drevet befinner sig.
Dagens teknologi erbjuder nya sätt att hålla ihop drevkedjan. Koivula funderar att åtminstone snabbmeddelandefunktionerna och kartapparna som visar positioner har underlättat jakterna i Hyytiälä.
En lämplig längd på drevet och storlek på såten utgör summan av flera faktorer. I regel ställs drevkedjan upp mellan 500 och 3000 meter från passkedjan.
– Vid kortare drev är det enklare att hålla ihop drevkedjan, påpekar Koivula. Vid långa drev är det lätt hänt att älgarna slinker ur såten. I en stor såt är det å andra sidan sannolikare att där finns älgar.
Överraskande situationer
Vid en jakt med drevkedja är det viktigt att kunna vara tyst vid rätt tid. En passkarl som rumsterar får älgarna att smita genom drevkedjan. Drevkarlar som oväsnas på vägen till utgångsplatsen får älgarna att lämna såten innan drevet ens har kört igång.
En älg som anländer med en hund i hasorna håller ofta hög hastighet medan en älg framför en drevkedja lunkar långsamt och stannar emellanåt. Den lyssnar och sniffar av skogen runt omkring, och håller ett jämnt avstånd till sina förföljare. Det är alltså oerhört viktigt att vara ljudlös på passet.
– Jakten med drevkedja är verkligen spännande, framhåller Koivula. Situationer kan uppstå väldigt hastigt. På en jakt med hund varslar skallet eller pejlen ofta om att någonting är på gång. En älg som tassar framför drevkedjan kan däremot uppenbara sig utan förvarning i kanten av synfältet eller så prasslar det plötsligt i buskarna invid så skytten hoppar till.
Drevjakten lämplig för nybörjare
Älgjakt med drevkedja är framför allt en social händelse. En sådan går att arrangera också för större grupper och vad kan vara trevligare än att fälla en älg sedan drevet skött sig exemplariskt och skytten har lagt skottet exakt.
Jakten med drevkedja är också ett bra sätt för nybörjare att prova på jagandet. I drevet räcker det med gott humör, rejäla kängor och kompass. Nuförtiden ersätter visserligen telefonen med sina behändiga kartappar ofta orienteringen med karta och kompass, men vi ska inte rynka på näsan åt de traditionella metoderna. Vem vet när batteriet tar slut, telefonen trillar i ett skogsdike eller GPS-signalen krånglar?
I Hyytiälä har forststudenterna utmärkt sig genom att låta nya personer nosa på jaktens värld. Varje höst får drygt femton nya förstaårsstuderande anträda ett äventyr ut i det okända. Flertalet av dem har aldrig förut haft någon kontakt med jakten. Koivula berättar att jakterna på Hyytiälä ger de studerande en möjlighet att delta i jakter och inleda en ny hobby.
– Tanken är att vi ska tända gnistan som får en person att börja jaga. Jakterna är inte enbart älgjakter utan också undervisningsjakter. Jägarna med mera erfarenhet visar i terrängen och i slaktskjulet hur man hanterar bytet. Vi hjälper alltså nybörjarna att komma igång med jagandet.
Fler än en passionerad jägare har fått sina första erfarenheter av älgjakt just på Hyytiälä. Först med några fina upplevelser i drevet, följt av jaktkort och vapenlicens. Därefter älgprovet och första gången på pass.
– Till de bästa stunderna på Hyytiäläjakterna hör när en nybörjare fäller sin första älg och drevet har skött sig fint. Gemenskapen och de goda vännerna kröner det hela, strålar Koivula.
Barn och ungdomar på jakt
Älgjakten med drevkedja är alltså ett utmärkt sätt att erbjuda jaktintresserade nybörjare en fin naturupplevelse och första beröring med jakten.
Skulle det här kunna vara ett bra sätt att ge barn och ungdomar kunskap och en positiv bild av jakten? Om varje jaktförening skulle pausa jakten med hund för en dag och arrangera en jakt med drevkedja för exempelvis skolelever så skulle eleven, beroende på ålder och förmåga, kunna gå i drevet ensam eller tillsammans med en erfaren jägare. Dagen avrundas med korvgrillning vid brasan och, med litet tur, ett fällt byte att begrunda.